CHAPTER 42.- STOP IT!


Jag fick genast magont av dem orden, alla blickar föll mot mig och jag trodde jag skulle spricka av ilska. Hur kunde min egna mamma göra såhär mot mig?! Hon är helt sjuk i hela huvudet. Niall svalde hårt och kollade sorgset på mig. Jag vände mig om, sprang till rummet, slängde igen dörren och låste. Jag drog upp mobilen för att sedan slå in hennes nummer. Hon svarade efter flera signaler.

”Lexie! Hej hjärtat, förlå-” Började hon men jag avbröt henne snabbt.

”Hör på här, ”mamma”. Hur fan kunde du hota Niall såhär, är du sjuk i huvudet?! Mitt och Niall’s förhållande har inget med dig att göra! Så jag varnar dig, låt oss vara, eller så ringer jag polisen, och det lovar jag!” Fräste jag högt i luren, jag var så arg så jag kunde slå sönder en vägg, bokstavligen.

”Jag gör detta för din säkerhet, du behöver ingen superstjärna som din pojkvän! Du ska vara glad att jag ens bryr mig om dig! Ring polisen, gör det du? Men vad vinner du på det, ha? Ska du säga till dem att jag förbjuder dig att träffa honom?” Sa hon kallt och jag hörde hur arg hon också var.

”Nej, men jag kan anmäla dig för hotning, det tänkte du inte på va?! Låt mig vara och Niall med, om jag får reda på att du hotar honom igen, så kommer du inte ha det kul.” Skrek jag innan jag la på och slängde mobilen på sängen, för att inte slänga den i väggen. Jag försökte lugna ner mig men det funkade inte direkt, tårarna hade börjat rinna utav någon anledning då jag var mest arg. Det knackade på dörren och direkt efter det hörde jag den söta irländska rösten.

”Snälla Lex, öppna.. du gör mig orolig.” Jag hörde hur mycket han plågades av detta, jag gick långsamt fram till dörren, låste upp den och öppnade den sedan. Direkt möttes jag av en varm kram och jag visste att det var Niall, jag burrade in mig mot hans bröst och kramade om honom, jag grät i hans armar och när han hörde mig gråta började han också, vilket fick mig att gråta mer.

”Ssh snälla, gråt inte.” Viskade han och torkade bort mina tårar, jag torkade bort hans och han pressade sina läppar mot mina i  en mjuk kyss, det var allt jag behövde.

”Ska vi ha en myskväll med dem andra?” Frågade han mjukt och jag nickade, ett litet leende spreds på mina läppar.

Tumblr_m8qugdbfg91raeo5qo1_500_large

Vilket fick han också att le smått, han pussade mig mjukt på pannan innan han gick ut ur rummet och pratade med dem andra. Jag stängde dörren, gick fram till min garderob och drog fram min lilarosa OnePiece, under den hade jag bara underkläderna, annars skulle det vara extremt varmt. Jag drog på mig OnePiecen och satte på luvan. När jag var klar gick jag ut till dem andra.

”OnePiece party!” Ropade Louis och sprang iväg, jag skrattade till och skakade på huvudet, alla andra försvann dem med, så jag passade på att fixa popcorn. Precis när dem kom tillbaka så hade jag fixat popcorn, lagt fram två filmer, den första var She’s the man, och den andra var Abduction. Vi satt oss i soffan, dock satt jag och Niall i en fotölj, annars hade vi inte fått plats. Jag gosade in mig i hans famn och han kysste mig mjukt på hjässan. Vi började med She’s The Man och Niall tog såklart en näve med popcorn för att äta.

”SUPERMAN!”, Skrek Louis helt random vilket fick oss alla att skratta, till och med mig. Han är så random..

-

Den andra filmen tog slut och jag trodde jag skulle somna när som helst, vilket jag gjorde, i Niall’s knä.


Kort kapitel, men ah. Det kommer ju mera! ;)

Det ligger flera kapitel i utkast, så vi ligger före er.

5+ kommentarer för nästa, snälla. 

~Alexandra.


CHAPTER 41.- LYING.

Tankarna om erbjudandet ville inte försvinna, vad är det för erbjudande egentligen? Jag tänkte fråga Niall när han kommer tillbaka, då han fortfarande var ute och åkte vatten scooter samma gjorde dem andra. Jag var väldigt arg att han inte har sagt något, visst.. det kanske är något personligt, men det är med min mamma och vad är det hon har i kikaren? Jag märkte inte ens att dem hade kommit tillbaka tills jag kände en blött kropp mot mig, jag kollade upp och såg Niall. Jag puttade bort honom och reste mig upp fort.

”Vad är det du och mamma förhandlar om?!” Sa jag kallt och korsade armarna över bröstet, dem andra var tysta som statyer.

”Vad pratar du om?” Frågade han och kliade sig i nacken.

”Ljug inte rakt i ansiktet på mig! Någon ringde dig och då var det mamma som frågade om du hade tänkt på hennes erbjudande.”

”Eller vet du vad, Mr Horan. Ljug rakt i mitt ansikte istället, det är mycket bättre tydligen!” Skrek jag rakt i hans ansikte innan jag vände mig om och sprang ifrån alla, till huset. När jag kom fram gick jag in i huset och låste in mig på rummet och bara satt där med tårarna rinnandes, hur kunde han ljuga? Jag hörde röster som pratade högt och dörren där nere slogs igen. Jag suckade och slängde mig ner på sängen med huvudet i kudden, tårarna hade inte direkt slutat heller. Det knackade på dörren, och därefter hörde jag Sarah’s mjuka stämma.

”Lex, det är jag.. öppna, snälla.” Jag satte mig upp och kollade mot dörren.

”Är det bara du?” Frågade jag med tjockhals, då en klump hade lagt sig där.

”Ja, det är bara jag.” Sa hon lika mjukt och väntade på att jag skulle öppna. Jag reste mig upp och gick fram till dörren och låste upp den, för att sedan öppna den. Precis när jag öppnade dörren slängdes två armar runt mig och kramade om mig, jag visste direkt att det var Sarah då jag kände hennes parfym, Fantasy.. Britney Spears parfym, samma som jag använder, då den luktar underbart. Hon stängde dörren efter oss och jag låste den. Vi satte oss på min säng och hon höll på med mitt hår.

”Hur mår du?” Frågade hon efter en stunds tystnad.

”Dåligt, Niall har någon förhandling med mamma, men han berättar det inte..” Hon öppnade munnen för att säga något, men stängde den igen, fast inte så långt efter det öppnade hon munnen igen.

”Lex, du måste prata med honom för att få reda på det, du kan inte sitta här inne, inlåst. Försök prata med honom i alla fall, snälla. Detta skulle bli semester, men det är bara drama.. försök reda ut detta, så vi får roligt sen.”

Jag visste att hon hade rätt, som vanligt dock. Jag kan inte sitta inne inlåst hela dagarna och jag måste prata med Niall för att få reda på sakerna. Jag reste mig upp och gick fram till dörren, låste upp den, öppnade och gick ut till vardagsrummet där dem andra satt. Niall ställde sig upp och kollade med sorgsna ögon på mig.

Tumblr_m8q0u9uk5m1rsxcuko2_500_large

”Berätta vad det är för förhandling.” Mumlade jag kallt. Han skakade på huvudet.

”Jag kan inte.” Jag korsade armarna över bröstet och kollade anklagandes på honom.

”Vadå ”jag kan inte”? , du förhandlar med min mamma! Berätta nu!”

”Din mamma hotar mig att förstöra min och killarnas karriär om jag inte gör slut med dig!”


Ojoj, HENNE'S MAMMA GJORDE VAD?! ;oo

~Alexandra.

Vill ni ha mer?


CHAPTER 40. - DEAL?

När vi klev innanför dörren slängde Sarah sina armar omkring mig i en lång kram.

”Åh, jag har saknat dig lite!”, pep hon mot min axel. Jag himlade med ögonen.

”WOW! Lite?”

”Ja, vad nöjd! Det var faktiskt såhär mycket!”, sa hon och mätte en knappt centimeter mellan tummen och pekfingret. Jag skrattade åt henne, men slutade då Niall kom ner för trappan.

”Ja, honom… ni borde prata.”, tyckte hon och gav mig en klapp på axeln. Jag gick nervöst fram till honom.

”Hej…”

”Hej på dig med…”, svarade han lent till min förvåning.

 

image

 

”Du förlåt, det var inte…”, var det enda jag hann med innan han pressade sina läppar mot mina i en passionerad kyss. Fjärilarna bubblade upp i magen på mig, allt kändes så magiskt…

”Jag förlåter dig.”, viskade han mot mina läppar och log stort.

”Bra.”, pustade jag ut. Han log stort mot mig innan han flätade samman våra fingrar och gick ut till dem andra som satt runt bordet och åt pannkakor.

”Vill ni ha?”, undrade Louis glatt. Jag log stort mot honom.

”Jag har redan ätit med Harry, men jag kan ta lite.”

”Bra!”

-

”Vattenscooter?”, muttrade jag tveksamt när jag och Sarah stod i våra bikinis på stranden och höll i varsin flytväst.

”Ja, det blir kul!”, tjoade hon och hjälpte mig på med den stora, svarta flytvästen.

”Om du säger det så… men blir det tråkigt så är du skyldig mig!”

”Jaja, whatever.”, mumlade hon och gick fram till killarna med mig i släptåg.

”Så, vem åker med vem?”, frågade hon. Jag gick fram till Louis.

”Jag vill åka med Louis! Förlåt Niall.”, ursäktade jag mig och gjorde armkrok med Louis som log malligt.

”Okej, då åker jag med Liam.”, sa Niall glatt.

”Men Harry blir ju ensam då?”, utbrast alla i mun på varandra och kollade på Harry.

”Äh, strunt samma. Jag kan turas om med någon. Lexie?”

”Visst, vi turas om så kan jobba lite på min bränna också.”, flinade jag. Louis nickade och började gå mot den ljusblåa scootern. Det fanns i 5 olika färger, då det var 5 scooters, men vi använde oss bara av 4. En ljusblå, en lila, en rosa och en grön.

”Är du redo?”, flinade Louis bak mot mig. Jag nickade och kramade snabbt om hans mage för att inte trilla i vattnet när han startade vatten scootern. Det var så grymt. Det kändes som om vi flög ungefär. Vattnet stänkte upp på våra ben, men det var bara skönt då det var svalkande.

 

 

”Har du kul ännu?!”, ropade Louis tillbaka mot mig. Jag nickade för mig själv.

”Ja! Jätte!”, ropade jag tillbaka. Han gasade lite mer och svängde här och var. För Liam och Niall gick det tog inte lika bra. Liam ramlade av så fort Niall gasade lite. Jag log stort åt deras håll och kollade på Harry som låg på stranden.

”Ska vi byta nu?!”, ropade jag till Louis, som verkade höra då han körde mot bryggan igen. Jag hoppade av och gick mot Harry som gjorde sig beredd.

”Det är awesome!”

”Really? Liam verkar inte tycka det…”, skrattade han. Jag kollade på Liam som låg i vattnet och svor en hel rad svordomar man inte trodde Liam Payne kunde.

”Nä, men han vet inte hur man gör.”

”Skyll på det du. Du, din mobil ringde ett par gånger, så jag svarade.”

”Va? Vem var det?”, undrade jag och drog av mig min flytväst. Harry knäppte sin och drog en hand genom dem svartas lockarna.

”Din mamma.”, svarade han bara innan han började springa mot Louis som väntade på honom. Jag stod kvar ett tag innan jag började gå mot solstolarna. Jag tänkte inte ringa upp henne. Tänkte jag bittert och slog mig ner i solstolen. Då började Niall’s telefon ringa. Jag drog upp den, inte för att jag visste om jag fick och svarade.

”Har du tänk över mitt erbjudande? Niall?”, det var mammas röst jag hörde. Snabbt som attan la jag på och kollade åt Niall’s håll. Vadå för erbjudande? Hade han och mamma förhandlat? Och om vadå? Mig? 


Vadå för förhandling? Kommer Niall berätta tror ni? Kommer Lexie våga fråga? Ännu ett till kapitel... av mig! Hahah, KOMMENTERA! ~~ LIV


CHAPTER 39. - COMING HOME

Jag vet inte vad jag hade sett, men jag gillade det inte. Jag han skymta Lexie innan dörrarna till hissen slogs igen, och jag brast ut i tårar. Dem hade inte gjort något direkt, bara hållit varandra i handen, hon hade kysst honom på pannan. Hon gjorde inte ens det på mig när vi hade känt varandra ett tag som kompisar! När hissen stannade sprang jag snabbt ut ur sjukhuset och hoppade in i bilen som Sarah satt i och väntade.

”Niall? Vad…?”

”Kör! Kör!”, avbröt jag henne. Hon började lydigt köra med ett oroligt ansiktsuttryck.

”Vad hände?”, mumlade hon efter ett tags tystnad. Jag skakade på huvudet.

”Fråga Lexie…”, muttrade jag till svar och drog undan tårarna med handryggen. Jag skulle inte gråta över något sånt här, det är bara fånigt…

-

”Hur gick det? Fick du tag i Lexie?”, undrade Zayn som stod bakom Sarah med händerna på hennes höfter. Jag muttrade något jag inte ens själv kunde förstå och slog mig ner i soffan.

”Vi lagade Tacos åt dig…”, pep Louis för att göra mig på bättre humör. Jag kunde inte vara grinig mot Louis, så jag reste mig upp och gick ut till köket där jag började ta åt mig av maten som fans. Min mobil plingade till mitt i det hela.

 

”Niall, du förstår inte. Jag kysste honom God natt på pannan, så fattade han tag om min hand! Ingenting hände! Jag lovar! Snälla, var inte arg på mig. XX Lex.”

 

Jag suckade och la undan telefonen. Jag skulle svara på det där senare… tänkte jag bittert och gick ut med min Taco tallrik ut i vardagsrummet.

”Vad hände egentligen?”, undrade Liam som satt bredvid mig med blicken på fotbollsmatchen som höll igång på tv.

”Här…”, mumlade jag och räckte över telefonen för att slippa prata, bara äta. Han läste sms:et för att sedan kunna skicka runt telefonen i ringen. Alla kippade efter andan när dem läste vad som stod, men tog det lugnt.

”Hon förklarade ju liksom vad som hände Niall, du kan inte bli sur..”, tyckte Zayn.

 

 

”Kanske inte, men hon… äh, jag har ingen anledning.”

”Nej exakt, så ring upp henne och förklara vad som hände.”, suckade Sarah.

”Imorgon, hon sover säkert.”

”Visst, men jag kommer se till att du gör det Niall, var så säker på det.”, varnade Sarah.

”Wow, vad rädd jag blir…”, muttrade jag och tog en klunk av min Fanta. Sarah utbytte en stel blick med Louis som ryckte på axlarna.

”Imorgon tycker jag vi gör något kul när dem kommer hem. Vi kanske kan… åka vatten scooter?”, föreslog Louis för att lätta på trycket.

”Visst. Men jag går och lägger mig nu, god natt.”

”Din disk?”, harklade Sarah sig. Jag kollade åt hennes håll med en axelryckning.

”Det är du och Zayn som har hand om disken sötnos.”, varför var jag så dryg? Så bitter? Jag gav mig själv en mental örfil i ansiktet, och skulle precis vända mig om för att ta in min disk i köket, men Sarah var redan igång med det. Typiskt…

”Ursäkta? Miss? Hallå?”, väckte en sköterska mig genom att puffa på mig. Jag satte mig upp i sängen och gnuggade mig trött i ögonen.

”Ja?”, utbrast jag och kollade mot Harry’s säng som var tom.

”Han är där nere.”, meddelade hon innan hon lämnade rummet med en vindpust. Jag gick in på badrummet först och försökte kamma ur mitt hår med fingrarna, men satte istället upp det i en slarvig boll på huvudet istället. Jag tvättade bort sminket, då jag inte behövde något smink ändå – men hade det ändå. Jag rättade till linnet och gick sedan ut ur rummet, mot hissen för att åka ner till cafeterian där Harry satt fullt påklädd och åt en Bagel.

”Hey, det ligger en där till dig med.”, sa han och pekade på Bageln som låg på bordet. Jag nickade och slog mig ner och började äta den.

 

 

”När kommer Liam och hämtar oss?”, frågade jag som hade vaknat av hans och Liam’s telefonsamtal tidigt imorse. Han log snett.

”Om 10 minuter, så drick och ät snabbt.”, varnade han och sköt fram en Juice flaska. Jag klunkade i mig den tillsammans med Bageln inom 10 minuter.

”Kommer du eller?”, suckade jag. Harry nickade och gick med mig ut ur sjukhuset, i värmen. Det var supervarmt i Hawaii idag, nog den varmaste av dem här 2 dagarna vi har varit här.

”Klockan?”, undrade jag.

”Halv 9.”, svarade Harry kortfattat och gick fram mot bilen där Liam satt och väntade.

”Hej på er ungdomar”, retades han när vi slog oss ner i bilen. Jag knäppte säkerhetsbältet och log stelt mot honom.

”Kör bara.”

”Okey dokey.”, svarade han med ett leende. Jag lutade pannan mot rutan, undra hur Niall skulle reagera när vi kom hem…


Tråkiiigt kapitel! :P Men jaja. bättre än inget liksom? Kommentera för mer! ~~ LIV


CHAPTER 38. - LEYLA

Jag kollade ilsket upp på killarna, och Sarah som kom in i Cafeterian mot mig. En suck lämnade min mun, men ett skratt Sarah’s.

”Är du inte glad över att se oss bestie?”, flinade hon.

”Sa inte du till dem att jag bara fick vara här?”, sa jag sammanbitet till Niall.

”Nej, han sa att alla kunde komma.”, antydde Liam. Jag skakade på huvudet.

”Nej, ni måste gå. Bara jag får vara här. Sorry men…”

”Lexie? Skulle jag kunna få…?”, avbröt Hannah mig och höll fram en Up All Night skiva. Det enda vi brukade ha gemensamt brukade vara One Direction. Vi brukade gå till stranden tillsammans och lyssna på dem dagen lång.

”Visst.”, muttrade jag surt och gick ut ur vägen från henne.

”Förlåt..”, viskade Niall.

”Nej.”, svarade jag bara kyligt och slängde min Slice i papperskorgen innan jag gick iväg mot hissen. Niall kom springandes mot mig.

”Lexie, förlåt! Men jag förmådde inte att sitta hemma hela tiden!”, ursäktade han sig.

 

image

 

”Men Niall, du ljög! Jag gav dig perfekta anvisningar, som du inte följde!”, fräste jag som en gammal hagga.

”Förlåt..”, upprepade han.

”Visst. Jag förlåter dig.”, mumlade jag och kramade om honom. Jag kunde inte bråka med Niall. Inte nu, när Harry låg och hade varit med om en ”Nära-döden” upplevelse.

”Men ta med dem hem. Nu.”, befallde jag. Han kysste mig lätt på hjässan och gick sedan tillbaka in i Cafeterian. Hissen plingade till och jag klev in i den. Drömmandes, lutade jag mig mot väggen. Trodde jag. Men jag lutade mig mot en människa, en gammal man.

”Leyla?”, hostade han fram. Jag skakade förskräckt på huvudet.

”Nej, jag heter inte Leyla. Du måste ha tagit fel.”, ursäktade jag mig. Han skakade på huvudet.

”Ursäkta, men du liknar någon jag har sett så förfärligt mycket…”, ursäktade han sig. Nu hörde jag hans Italienska accent. Jag öppnade munnen för att säga något, men då stannade hissen på mitt våningsplan. Snabbt lämnade jag den och kollade mig runt axeln. Mannen stod nu och kollade på ett fotografi han höll i handen, som såg väldigt nytt ut. Han kollade snabbt upp på mig med vidöppen mun, men sen slogs dörrarna igen.

-

”Vet du vad som hände mig i hissen?”, frågade jag Harry och stoppade in en sked av glassen i munnen. Han skakade på huvudet.

”Nej, vad hände?”

”En gammal man kallade mig för Leyla.”, skrattade jag till svar.

”Haha, som Prinsessan i Italien!”, antydde Harry. Jag hajade till. Va?

 

 

”Vadå?”

”Ja, för ett tag sen så hade Drottningen och Kungen i Italien en dotter, som hette Leyla, men dem adopterade bort henne av nån konstig anledning. Konstigt va?”, flinade Harry. Gud vilka sjuka människor det finns… jag nickade instämmande.

”Konstigt.”

”Vill du kolla på tv? Jag har Disney Channel…”, suktade han mig. Jag greppade snabbt tag om kontrollen och klickade upp Disney Channel. Phineas och Ferb höll på för tillfället, mitt favoritprogram.

”Längtar du aldrig hem..?”, undrade jag helt plötsligt.

”Va?”, skrockade Harry till svar.

”Ja, till din mamma och pappa liksom.”, fortsatta jag med höjda ögonbryn. Han suckade.

”Jo, visst gör jag det..”, mumlade han till svar. ”Du då?”

”Ja… men inte nu efter allt som har… eller jo, pappa längtar jag efter.”

”Det där är inte rättvist. Din mamma kanske gjorde fel, men hon är ändå din mamma.”

”Jaha…”, suckade jag bittert och ställde ifrån mig min glass. ”Hon slog mig.”

”Ja, men hon födde dig. Utan henne skulle du inte sitta här med mig.”, han hade rätt.

”Sluta ha rätt, jag stör mig på det.”, retades jag. Harry log stort och självsäkert.

”Såklart.”, svarade han snabbt om malligt.

”Gud… vem i hela världen gav dig så stort Ego?”, skrattade jag.

”Du.”

”Nähä, jag träffade dig nyss.”, konstaterade jag. Han skakade på huvudet.

”Nähä, du träffade mig för kanske en månad sen nu.”, svarade han snabbt. Jag suckade.

”Och? Jag visste vem du var innan.”, lipade jag. Han himlade med ögonen och stängde av tv:n.

”Nu ska vi sova tycker jag.”, gäspade han. Jag kollade på klockan… 11.45 PM. Ja, det var nog dags.

”God natt.”, andades jag trött ut och kysste hans varma panna. Han log stort mot mig och fattade tag om min hand, och i ögonvrån såg jag hur någon med blont hår sprang sin väg. Niall…


Whop. Vad hände där nu dååå?? :O Niall såg för lite för att förstå att det bara var vänskapligt.. KOMMENTERA NU BEBOS!   ~~ LIV.


CHAPTER 37. - HOSPITAL

”Vem av er ska följa med? Egentligen skulle ni ha sluppit stressen, men han har rört sig så pass mycket att giftet har spridit sig. Så vem?”, frågade Ambulansföraren stressat. Jag sneglade på dem andra innan jag hoppade in i ambulansen efter henne. Jag gjorde mobil tecknet med fingrarna mot Niall som nickade. Sen försvann dem ur min åsyn. Harry kramade hårt om min hand. Jag mötte hans blick… hjälplös, svag… ledsen. Men det brann också i den, det brann av att han skulle stanna kvar, inte dö av nåt fjuttigt bett.

”Vet ni vad det var för orm?”, undrade sköterskan. Jag svalde hårt och bröt blicken från Harry.

”Jag tror det var en huggorm… eller snok.”, svarade jag med svag röst. Hon nickade och sprutade in en genomskinlig vätska i hans arm, vilket fick honom att snabbt falla in i sömn. Måtte Gud vara på våran sida i det här… bad jag lågt i mitt huvud.

-

”Ja, han sover… Han får komma hem imorgon.”, gäspade jag och drog en trött hand över mitt ansikte. Niall suckade oroligt i andra änden.

Och hur mår du då? Är det OK?”, frågade han orolig. Jag log dystert.

”Jag klarar mig med Kaffe och gamla ELLE-tidningar.”, försäkrade jag honom.

När ska jag komma och hämta dig? Vi kan åka till Harry imorgon, du kan inte spendera natten där Lexie. Vi andra kommer också dit isånnafall.”, sa han snabbt.

”Nej, jag sover här. Dem har en extrasäng i Harry’s rum, en cafeteria. Och sköterskan sa att bara jag kunde få stanna här, det kunde bli för mycket för Harry… men jag ringer dig imorgon.”, lovade jag.

Visst…”, mumlade han bittert till svar. Jag pressade trött ihop mina läppar.

”Jag ska nog gå och… öh… kolla till honom nu. Jag ringer imorgon.”

Okej. Hej då Lexie.”, hälsade Niall farväl. Jag tryckte trött ner mobilen i fickan och kollade upp på alla sköterskor som gick fram och tillbaka i sina gröna klädslar.

”Ursäkta? Men är inte du tjejen One Direction kom hit med?”, jag kollade åt min högra sida där en medelålders kvinna satt. Jag kollade djupt in i hennes gråa ögon, hon var säkert en Journalist, så jag ljög.

”Nej. Jag vet inte vad du pratar om…”, snäste jag otrevligt till svar. Besviket sjönk hon ihop med axlarna.

”Vadå vill du ha en Story eller?”, muttrade jag. Hon kollade på mig med smalnade pupiller och nickade.

”Här har du en…”, började jag, ”… Journalist ger sig på oskyldig flicka på sjukhus.” Bittert suckade hon och gick iväg med raska steg. Jag skakade lätt på huvudet och reste mig upp för att hå in till Harry. Hans mörka ögon mötte mig när jag klev innanför dörren.

”Hej…”, fick han hest fram.

”Hej på dig tuffing.”, skämtade jag bittert. Inte tid för skämt.

”Vart är dem andra? Gillar dem mig inte längre?”

”Jag var den enda som fick vara här…”, svarade jag ärligt och slog ihop händerna. Han nickade trött.

”Så… huggorm? Såg du den?”, viskade han hest. Jag fuktade mina läppar.

”Japp…”

”Var den stor?”

”Japp.”

”Blödde jag?”

”Japp.”

”Kan du sluta säga ”Japp” hela tiden?”, muttrade Harry.

 

image

 

”Japp.”, retades jag. Han himlade med ögonen och kollade ut genom fönstret.

”Klockan?”, begärde han att få veta. Jag drog upp mobilen ur fickan.

”Halv 5.”, svarade jag snabbt. Han drog en djup suck.

”Jahapp.”

”Japp.”

”Nu börjar du igen!!”, antydde han tröttsamt. Jag skrattade retsamt till och petade honom i revbenen.

”Aj.”, sa han kort och log smått. En sköterska kom in och störde oss.

”Skulle du kunna lämna oss en stund?”, undrade hon snällt. Jag utbytte en blick med Harry innan jag svarade.

”Japp.”

”Men…”, suckade Harry uppgivet. Jag skrattade medan jag gick ut ur rummet, och mot Cafeterian.

”En Pizza Slice.”, beställde jag och betalade snabbt. Jag fick min Pizza, precis ljummen och bra. En cola på köket också. Min blick föll mot det enda lediga bordet i cafeterian, så jag skyndade mig dit och slog mig ner.

”Lexie?”, hörde jag en röst bakom mig. Jag vände mig om med Pizzan i munnen och mötte Hannah. Våran hushållerskas dotter.

”Åh, hej Hanna.”, hälsade jag och kramade mjukt om henne.

”Så, vad gör du här? Är din mamma eller pappa skadad?”, Pappa är psykiskt skadad, även fast han inte vet om det.

”Nej, det är en… vän.”, svarade jag kort. Hon nickade och spärrade sedan upp ögonen.

”Hörde du att Harry Styles har blivit biten av en orm? Det är därför jag och alla andra är här.”, utbrast hon och kollade runt i cafeterian. Wow, hur kunde den nyheten spridas så snabbt? Det var ju bara vi som visste… Sjuksköterskorna, säkert.

”Jag hörde det…”, sa jag mjukt och drog med handryggen över läpparna.

”Ja-…”, började hon men blev avbruten av något. ”OMG, där är ONE DIRECTION!”


OJOJO. Hur kommer detta gå? :O Dem kom, även fast dem inte fick! Naughty boys! :P Kommentera! ~ Liv


CHAPTER 36-. SCEADUAL

”Lexie… Lexie kolla. Lexie!!”, tjöt Sarah i örat på mig. Förskräckt satte jag mig upp i sängen och kollade mig omkring.

”Vad? Ja? Vad?”, utbrast jag sömndrucket. Sarah pekade på brickan med hamburgare framför oss. Till frukost? Detta var säkert Niall’s idé, det kunde jag slå tummen på! Om man säger så…?

”Gott.”, gäspade jag och drog upp tallriken med en hamburgare på, för att sedan tjocka i mig den. Sarah himlade med ögonen, men följde mitt exempel och började äta. När vi var klara la vi ner brickan på golvet och reste oss upp ur våra sängar.

”Jag ska bara duscha, säg till killarna att jag kommer snart.”, meddelade jag henne. Hon nickade och gick påklädd och färdigsminkad ut ur rummet. Jag drog av mig mina kläder och gick in i badrummet, där jag drog på vattnet till duschen och hoppade in i det svala vattnet. Jag schamponerade och balsamerade mitt hår och bara stod där… njöt. Men det höll inte länge, för bara 5 minuter därpå kom Sarah och tvingade mig ut ur duschen. Jag vred på mig handduken innan jag lämnade rummet med en anklagande blick på henne.

”Du var inte tvungen…”, muttrade jag och gick fram till min garderob. Hon himlade med ögonen.

”Öh, jo? Niall får damp där nere.”, muttrade hon och la sig ner på sängen. Jag skrattade lågt till.

”Jaså? Låt honom få det… fick du reda på vem som hade kommit med Burgarna?”, undrade jag. Hon fuktade sina läppar innan hon satte sig upp igen i sängen.

”Du kommer inte tro det… men det var Harry.”, hon hade rätt, jag kunde inte tro det.

”Varför? Varför gick han upp klockan… 11 för att laga mat till oss?”, fick jag ur mig. Hon ryckte på axlarna och hoppade upp på fötter.

”Stå inte bara där, klä på dig!”, befallde hon. Jag suckade djupt och drog ut ett par skjorts, ett färgat linne och underkläder och försvann sedan in på badrummet igen, där jag drog på mig dem här kläderna, sminkade och flätade mitt hår. Jag hoppade i ett par ballerina tofflor när jag kom ut i rummet igen och sprayade på ett lätt sprej med Parfym på min hals.

 

 

”LEXIE!!”, ropade Sarah för full hals från vardagsrummet. Jag log skadeglatt och trampade in i vardagsrummet för att slå mig ner på soffkanten, men Niall greppade tag om min höft för att få ner mig i sin famn istället.

”Först ska vi bara göra ett schema, sen kan vi börja med att ha kul.”, tyckte Liam. Jag kysste Niall mjukt på läpparna och viskade ett simpelt ”Hej” mot dem.

”Niall, Lexie. Uppmärksamhet?”, fräste Harry från sin ensamma fåtölj. Jag himlade med ögonen och kollade på Liam som var Bossen.

”Så, vilka kan laga mat? Niall och Lexie? Ni blir ansvariga för att laga mat, och bestämma mat. Zayn och Sarah plockar in och ut diskmaskinen. Harry och Louis får planera aktiviteterna…”, bestämde Liam sig snabbt. Jag höll snabbt upp en hand.

 

 

”Och du?”, alla andra hummade instämmande mot mitt ord.

”Jag? Tja, jag… handlar.”, kom han snabbt på.

”Okej.”, svarade jag kort, besegrat.

-

”Notebook? Nej, den har vi sett så många gånger… vad säger ni om… öh… The Last Song?”, föreslog jag. Alla satt i vardagsrummet, Louis och Liam satt där utanför och Skype’ade med Danielle och Eleanor, Zayn och Sarah satt i varandras famnar i en fåtölj, Harry blängde surt på Niall, som log stort mot mig. Vad var det mellan Harry och Niall egentligen?

”The Last Song blir det…”, suckade jag då ingen verkade vilja svara.

”Popcorn?”, muttrade Harry lågt med ett stort leende på läpparna när jag slog mig ner hos Niall igen. Jag tog emot skålen och började äta. Tack?

”Vad ska vi laga?”, viskade jag i Lexie’s öra. Hon drog med sina fingrar genom mitt hår medan hon tänkte.

”Tacos…”, föreslog hon med sexig röst.

”Tacos? Well, Tacos it is!”, utbrast jag glatt. Hon fnittrade lågt och pressade sina läppar mot mina. Fjärilarna bubblade upp i magen på mig. Det var ingen skillnad på när hon rörde eller kysste eller bara var i rummet… jag fick alltid fjärilar i magen av henne.

”Ta in på ett rum!”, hojtade Zayn från sin fåtölj. Jag blängde surt på honom.

”Ska du säga!”, skrattade jag tillbaka. Han log stort.

”Du Lex? Kan vi inte utforska Djungeln?”, undrade Louis glatt som kom in med Liam och Harry vid sin sida. Jag bet mig löst i underläppen.

”Visst!”, svarade Lexie glatt. Alla log stort mot mig och Lexie och vi gjorde oss iordning för att gå ut i Djungeln som var alldeles precis bredvid huset. Det var ingen djungel direkt, mer ett fuktigt ställe med palmer och djur. Vi började gå upp för kullen då Harry gav till ett skrik. Jag snodde snabbt runt och såg något slingra iväg. En orm. Han hade blivit biten av en orm…


OMG HAZZA!! :o Orm?! Kommentera för att få veta fortsättningen! <3 ~ LIV!


CHAPTER 35.- FUN ON THE BEACH.

Jag och Sarah hade packat upp våra kläder och hängt upp dem prydligt på galgar i garderoberna. Våra bikini’s hade vi lagt på sängen då vi tänkte bada ute i havet, jag drog på mig min neon gröna bikini och drog på mig ett vitt linne med ett par rosa shorts över. Jag greppade tag i min väska och la ner min ipod, en handduk, solkräm och lite andra saker. Jag mötte Sarah’s blick och kollade om hon var klar, hon nickade och vi gick ut ur rummet, in till vardagsrummet där dem andra satt, men badbyxor. Grr, riktigt sexiga magar, jag skrattade till åt min tanke, vilket fick allas blickar på mig. Jag skakade på huvudet och gick fram till Niall för att sedan sätta mig i hans knä.

”Det är ingen idé att du sätter dig här, vi ska ändå gå till stranden nu.” Viskade Niall i mitt öra vilket fick mig att rysa till och gåshuden växte på mina armar. Jag nickade och ställde mig upp, samma gjorde dem andra. Niall greppade tag om min hand och flätade samman våra fingrar.
Tumblr_m1o6g53ual1r93mbzo1_500_large
Jag log ett mjukt leende mot honom och vi började gå ut ur huset mot stranden. Värmen slogs mot min kropp och mitt ansikte, vilket var skönt. I London var det såklart inte lika varmt, då det mest regnar. Så jag älskar att åka hit, det får mig att slappna av. Vi kom fram till stranden och la våra handdukar i sanden. Jag drog av mig linnet vilket fick killarnas, utom Zayn’s blickar vändas mot mig, och mina bröst. Jag drog av mig shortsen och samma gjorde Sarah. Vi alla la oss ner på våra handdukar, på min högra sida var det, Niall, sen Liam. På min vänstra sida var det Sarah, Zayn, Louis och sedan Harry. Jag drog upp solkrämen och mötte Niall’s blick.

”Kan du vara snäll att hjälpa mig?” Frågade jag mjukt och log mot honom. Han bet sig sexigt i underläppen och nickade sedan. Han tog emot solkrämen och började smörja min rygg, sedan fortsatte han, med mina armar, sen sedan ben. Han satte en klick på min näsa, vilket fick mig att skratta till. Jag reste mig upp och kisade mot havet.

”Sisten i!” Skrek jag och började springa mot vatten, jag hörde flera ord som ”Fusk! Fuskare.” Jag skrattade högt och när jag precis skulle nudda vattnet blev jag lyft. Jag visste direkt att det var Niall, han tog tag i mina armar och Liam mina ben, sedan slängde dem i mig i vattnet. Jag simmade upp till ytan och kollade på Niall och Liam som stod och skrattade. Jag sprang fram till Niall och slog armarna runt hans kropp vilket fick han att hoppa till då det var skillnad på vattnet och värmen. Jag skrattade till och släppte sedan honom för att slå armarna runt Liam. Han hoppade också till och puttade bort mig, jag fortsatte skratta och sprang sedan ner i vattnet igen där Sarah, Zayn, Louis och Harry nu var. Harry hade tagit med sig en badboll så vi sköt runt den. Jag kände två armar runt min midja så jag vände mig om och mötte dem perfekta blåa ögonen, som jag älskar. Niall pressade sina läppar mot mina i en perfekt kyss, som jag såklart besvarade, mina armar la jag runt hans nacke och tryckte han närmare mig, även fast det var omöjligt.

-

Vi alla satt nu och chillade, och kollade på film. Det fick bli LOL, med Miley Cyrus. Jag måste erkänna att den är superbra, jag älskar hennes filmer, även när jag var mindre så älskade jag Hannah Montana, det var mitt favorit program.

Jag hade blivit lite brun då jag mest hade solat, killarna hade badat, jag och Sarah solade då. En stor gäspning for ut ur min mun, då det var lång flygresa hit och badet, allt. Jag och Niall hade gosat upp oss i en fotölj, jag i hans knä. Sarah och Zayn i en fotölj dem med. Liam, Harry och Louis satt i soffan. Det måste vara svårt för Louis och Liam att se oss, då dem saknar Eleanor och Danielle. Jag skulle också sakna Niall om han var borta, han kommer vara det ganska ofta dock, tour, intervjuer..
Men han är kändis, så vem kan klandra honom? Filmen drogs mot sitt slut och vi alla var trötta. Jag kysste Niall mjukt på läpparna innan vi alla sa god natt och gick till våra rum, jag bytte om till ett par pyjamasbyxor och ett linne, sedan gick jag in till mitt och Sarah’s badrum, alla rum hade egna, varför förstår jag inte. Jag borstade tänderna, efter det så satte jag upp håret i en slarvig bulle på huvudet. Jag gick med trötta steg till min säng och la mig ner, minuten efter kom Sarah in i rummet och la sig ner i sin säng.

”God natt, Sarah.”

”God natt, Lex.”


Som kapitlet heter, Fun on the beach. (;
Hoppas ni gillade detta och att ni kommenterar bra. (:

~Alexandra.

 


CHAPTER 34-. FINALLY MADE IT

Efter att ha sovit bort hela flygresan väckte Sarah mig när vi var framme Planet stod helt stilla, inget brummer eller tjock gubbe framför mig som fes var fjärde sekund. Helt tyst…

”Bara lite till…”, gnydde jag trött. Hon drog till i min kind, vilket gjorde ont.

”Lägg av! Det gör ont!”, vrålade jag. Hon log stort mot mitt håll.

”Jag fick upp dig. Killarna är ute och pratar med lite fans redan, kommer du eller inte? Våran bil står och väntar.”, meddelade hon och höll upp bilnycklarna till bilen min familj alltid hyrde för att kunna ta sig genom stan och ut till vårat strandhus.

”Jaja…”, mumlade jag trött och tog en klunk av mitt vatten – som nu var varmt. Äcklat rynkade jag på näsan innan jag följde Sarah ut ur, det nu, tomma flygplanet. Killarna stod precis som Sarah hade berättat och tog foton med olika fans här och var. Två tjejer kom upp mot mig och Sarah med stora ögon.

”Är ni Niall och Zayn’s flickvänner?”, undrade dem. Jag visste inte vad jag skulle göra, utan utbytte en nervös blick med Niall som gjorde tummen upp.

 

image

 

”Ja, det är vi.”, svarade jag glatt och log smått mot dem. Båda två sken upp i två superstora leenden.

”Wow, vad coolt. Är Zayn bra på att kyssas?”, frågade dem Sarah som brast ut i ett skrattanfall. Jag petade henne mellan revbenen, vilket fick henen att sluta. Det fick henne alltid att sluta.

”Hm.. förlåt, men ja.. han är bra på att kyssas.”, fnissade hon.

”Är Niall det då?”, fortsatte dem med blickarna riktade mot mig. Gud vilka stora frågor dem hade då.

”Mhm, det antar jag väll.”, svarade jag kort och drog med mig Sarah till killarna.

”Vi åker nu.”, meddelade jag kallt. Harry nickade mot dem andra killarna och vi började lunka ut ur flygplatsen. Där stod den… den stora, vita Hummern som Senna, våran hushållerska i huset, alltid körde hit innan hon åkte hem.

”Så, stanna till vi McDonalds innan?”, mumlade jag och slog mig ner bakom ratten. Sarah intog sin plats bredvid mig och nickade. Killarna mumlade något ohörbart, men McDonalds fick det bli.

-

”Wow, det är ju skitstort!”, utbrast Louis när vi hade intagit våra rum.

”Ja. Asså jag vet att det är det här med förhållanden…”, började jag och kramade om Niall’s hand, ”men jag och Sarah ska dela rum. Ni andra får dela upp er hur ni vill, döda för det bästa rummet.”

När dem orden hade lämnat min mun så var killarna i full fart med att börja leta efter bra rum. I slutändan hade Louis och Harry rummet som hade utsikt över havet, Liam och Zayn det som hade utsikt över djungeln och Niall hade ett eget rum, bredvid vårat. Han verkade vara nöjd, så det var väll inga problem med det.

”Så, då är vi i alla fall… här.”


Kooort! Jag vet, men ska be Alexandra få ut nästa så snabbt som möjligt! PUSS <3 ~ Liv


CHAPTER 33.- HOW COULD YOU?

Jag skrattade högt åt Liam som hade åkt och ramlat ner på rumpan, själv hade jag NÄSTAN gjort samma sak. Han såg så rolig ut. Niall drog med mig till en väldigt stor rutschkana.

”Ska vi åka den?!” Frågade jag högt med uppspärrade ögon. Han nickade glatt och vi gick upp för en lång trappstege, tillslut nådde i toppen och den var ganska långt upp. Niall satte sig ner och jag satte mig i hans knä, då jag hatade höjder egentligen. Vi började åka ner och jag trodde jag skulle dö, fast jag skrattade bort det. När vi kom ner igen så gick vi fram till dem andra.

”Jag kommer dö om jag inte får mat i magen nu.” Sa Niall, vilket fick oss att skratta.

Tumblr_m3od6qmsle1rt1ivqo1_500_large

”Vad säger ni, ska vi åka och äta lite?” Frågade Liam och vi alla nickade som svar, det fanns Nandos i närheten så vi åkte dit. Fans hade kommit fram, frågat efter autografer, ta bilder och frågade vilka jag och Sarah var. Vi hade svarat att vi var bra vänner till killarna, då vi inte ville direkt gå ut med förhållandet än. Vi ville såklart, men jag vet inte hur jag kommer reagera på all hat. Vi beställde våran mat och satte oss, efter inte så lång tid fick vi maten. Vi alla högg in och småpratade, denna dagen blev lyckad, hoppas bara att den fortsätter så. Fast det kommer den inte, jag bestämde mig att åka hem och packa. Pappa hade dock åkt tillbaka till Miami, han hade bara varit hemma en dag, då han ville se oss.

-

Jag stod utanför vårat hus och bara studerade det.

”Är du säker på att du vill träffa henne?” Frågade Sarah och jag nickade.

”Jag kan inte direkt ignorera henne hela mitt liv.” Sa jag och började gå mot huset, när jag kom till dörren vinkade jag innan jag gick in. Hennes skor var stod inte där, så hon var inte hemma. Konstigt, hon jobbade ju inte idag? Jag skakade av mig tankarna och sprang upp på mitt rum, in till min WIC och drog fram min resväska. Jag packade ner, bikini, klänningar, shorts, linnen, tröjor och andra saker. När jag hade packat allting la jag mig raklång på sängen och suckade lättat ut. Dörren stängdes där inne och jag hörde fotsteg i trappen och inom kort öppnades min dörr och mamma stod i dörröppningen. Hon hade en besviket uttryck.

”Vart var du?” Frågade jag för att bryta den pinsamma tystnaden.

”Kollade hur det var med Simon, efter att du kastade den kolheta latten på honom, jag förstår inte hur du kunde göra något så dumt, Lexie!” Skrek hon mot mig och jag ryggade tillbaka.

”DU kysste Simon, när du har pappa! Hur tänkte DU?! Du kommer splittra denna familj, för att du är så dum så du kysser en annan! Du har förstört allting, fattar du inte det?! Pappa kommer lämna dig om han får reda på det! Du kanske bara är ute efter ligg?!” Skrek jag rätt i hennes ansikte. Hon höjde handen och slog till mig hårt på kinden, vilket fick mig att dra efter andan. Min hand flög mot min kind som började svida, hon märkte sedan vad hon hade gjort och la handen för munnen.

”Hjärtat, förlåt.. jag är så ledsen.” Jag skakade på huvudet och backade några steg ifrån henne, tårarna brann innanför ögonlocken.

”Lexie, snälla.” Viskade hon fram och gick några steg mot mig.

”Kom.Inte.Närmare.” Fräste jag och tog min väska och resväska. Jag sprang förbi henne och ut ur huset, tårarna hade börjat rinna och mamma sprang efter.

Tumblr_lxat4v8nea1qfen29o1_500_large

Jag vände mig om mot henne.

”Du slog mig, rakt i ansiktet! Du har aldrig gjort det! Vad är det för jävla fel på dig?! Jag vill inte se dig mera, förstått?!” Skrek jag och sprang mot bilen där dem andra satt, Niall hjälpte mig med väskorna och vi satte oss sedan i bilen, för att åka iväg. Jag grät och grät, Niall försökte ju såklart trösta mig, men det gick inte så jättebra.

”Ssh, det kommer ordna sig.” Viskade han mjukt och kramade om mig. Jag skakade på huvudet.

”Hon slog mig, Niall.” Viskade jag och snyftade till, jag kollade upp mot honom och han såg väldigt arg ut.

”Hon gjorde vad?!” Sa Sarah förvånat, hon hade tydligen hört. Jag nickade långsamt och snyftade till.

-

Vi satt i soffan och kollade på något tv program, fast jag kollade inte direkt på det. Så jag uppfattade inte vad det var för program. Mina tankar for bara runt i skallen på mig, om mamma.. pappa och Simon. Mest mamma såklart, jag vill aldrig se henne mera, ALDRIG. Hon gjorde jävligt fel, och hon tror att jag tänker förlåta henne? Det kan hon glömma. Jag gäspade högt och lutade mig mot Niall’s axel, han la en trygg arm runt min midja. Jag kände hur mina ögonlock blev tyngre och jag föll in i en djupsömn. 


Imorgon åker dem till Hawaii, babes!

Hur kommer det gå? (:

5+ kommentarer för nästa!

~Alexandra. 


CHAPTER 32-. A GOOD TIME.

När jag vaknade morgonen därpå möttes jag av Zayn’s stora leende till min förvåning.

”Zayn? Vad gör du här inne?”, gäspade jag. Han log stort mot mig.

”Jag har gjort frukost till dig. Kolla. Det är bara du och jag här.”, flinade han med sin peddo-röst. Jag stelnade till.

”Okej, sluta prata sådär, du skrämmer mig.”, svarade jag drygt. Han log stort.

 

 

”Det är meningen. Nej men, ät din frukost, ta en dusch, klä på dig och så kommer du ut till mig sen. Vi ska ha kul idag.”, försäkrade han mig med en blinkning.

”Okej, misstolk.”, harklade jag mig. Han skrattade till och lämnade rummet med en vindpust. På en bricka bredvid mig i sängen låg det ett glas Juice, en jordnötssmörs macka, fruktsallad och en lapp från Niall. Jag drog upp den och började läsa.

”Var hälsad Lexie. Du måste ha vaknat vid detta tillfälle. Jag, Sarah, Liam, Louis och Harry är ute på några ärenden. Zayn kommer föra dig till oss sedan. Hoppas du inte dör av hans dåliga skämt. Puss och kram, Nialler.”

Hur kunde han lämna mig helt själv här? Jag skakade på huvudet för mig själv och högg in på frukosten. Jag fick Flashbacks på gårdagen hela tiden. Hur mamma hade slängt ut mig utan att tveka. Men jag kunde inte vänta tills vi skulle åka till Hawaii imorgon. Gud vad jag längtar. Jag drog ett djupt andetag och klev in på badrummet för att lyda Zayn’s råd och ta en dusch.

-

Utan någon förvarning så började Moments spelas upp i hjärnan på mig. Den påminde så mycket av min och Niall’s kärlek på ett sätt. Jag kunde knappt fatta att för någon månad sen var jag en typiskt Directioner och idag… ihop med Niall Horan.

”Hör du var jag säger eller?”, gnällde Zayn där han stod framför spegeln och trixade med sitt hår.

”Va? Nej, vad säger du?”, suckade jag och tog en klunk av mitt té. Han skrattade lätt.

”Jag sa att om du vill kan jag be Sarah åka hem och packa åt dig till imorgon. Om du inte orkar eller något.”, försäkrade han mig. Jag bet mig löst i underläppen, på samma ställe som igår och kände den hårda skorpan som hade bildats på min underläpp.

”Har du och Sarah något igång eller?”, mumlade jag snabbt. Zayn’s kinder blossade upp i en röd ton och han kollade ner i WAX-burken.

”Ja… typ.”, svarade han generat. Jag nickade ointresserat och kollade ner på mina fingrar.

”Så, när och vart ska vi åka?”, frågade jag. Zayn slängde en blick på klockan.

”Oupsie! Vi måste åka liksom nu!”, pep han till och drog med mig ut ur lägenheten. På parkeringen stod Paul och väntade i en stor, svart SUV på oss.

”Hej Paul.”, hälsade jag hest.

”Hej Lexie.”, svarade han mjukt och började köra. Jag lutade mitt huvud mot fönsterrutan och suckade. Undra vad dem hade hittat på egentligen…

”Hon kommer snart! Zayn sms:ade!”, tjoade Liam från en av alla fat boys. Jag nickade. Jag var rätt så nervös. Det hade varit Louis’ idé att hyra leklandet en bit utanför London. Det var en bra idé för att inte nämna det.

Jag slog mig ner på en stol och bara chillade. Om bara någon minut skulle Lexie och Zayn kliva in genom dem där dörrarna. Jag blickade mot dem stora rutschkanorna och såg hur Louis njöt genom att åka upp och ner för dem, oräkneliga gånger.

”Hallå?”, ropade Zayn och slog upp dörren. Lexie kom ingåendes med ett förvånat ansiktsuttryck.

”Överraskning!”, hojtade Liam från fat Boysen. Lexie mötte min blick och log stort.

”Really? Nawe…”, viskade hon och gick fram till mig för att pressa sina läppar mot mina.

 

image

 

”Allt för dig.”, svarade jag mjukt och log stort mot hennes läppar. Sarah kom gåendes mot oss med världens bredaste leenden på sina läppar.

”Det här är sista dagen i London på 3 veckor, och du mår lite sådär, så varför inte göra den speciell?”, fnissade hon.

”Ja, verkligen.”, svarade Lexie och kramade om henne. Jag nickade mot Harry som stod lutad mot dörrkarmen till det lilla köket som fanns här.

”Så, ska vi börja då?”, skrattade Zayn. Sarah gick raka spåret fram till honom och pressade sina läppar mot hans. Deras kyss höll inte länge, men ändå så pass länge för Lexie att hinna plocka upp mobilen och fota.

”Skicka den till mig.”, viskade jag in i hennes öra. Hon nickade och mms:ade bilden till mig.

”Nu kan vi köra.”, flinade Sarah från sin plats bredvid Zayn. Zayn stod med vidöppen mun och rödsprängda kinder. Liam gapskrattade från hörnet han satt i.

”Kom igen nu.”, suckade jag och drog med Lexie till rutschkanorna. 


Whoa! SNART ÅKER DEM TILL HAWAII! VAD TROR NI KOMMER HÄNDA DÄR?! :D Kommentera för mer babes!! :D // Liv.


CHAPTER 31.- IT'S HIS FAULT.

Jag kan inte fatta hur mamma kunde göra så mot mig? Slänga ut mig? Det är Simons fel, jag menar, Simon kan få våran familj skild, och det är det sista jag vill. Därför slängde jag latten på honom, han är en plåga. Jag hoppade ut ur bussen som hade stannat nu, inte så långt från Sarah. Jag ringde upp henne och hon svarade efter några signaler.

”Sarah häär.” Sa hon mjukt, jag skrattade till.

”Hej Sarah, är du hemma?” Frågade jag och bet mig i läppen, men ångrade mig då jag kände blodsmak.

”Hej Lex! Nej, jag är hos killarna på hotellet..”

”Jaha.. mamma slängde ut mig. Är det okej om jag kommer?”

”Ja, Niall skulle bli glad. Men varför slängde hon ut dig?” Frågade hon och jag kunde se framför mig hur hon var förvånad. Mamma hade aldrig slängt ut mig förut.

”Jag berättar sen, men kan ni hämta upp mig hos dig? Jag tog bussen.”

”Varför? Du har ju din egna bil?”

”Jag bråkade med mamma, så jag sprang iväg till busshållplatsen. Fråga mig inte varför.”

”Okej, men vi kommer, vänta där.” Sa hon mjukt innan hon la på.

 

Jag suckade och satte mig i busskuren på bänken, tårarna hade inte direkt slutat. Jag tryckte upp bilderna på mobilen, där fanns en bild på mig och mamma i Turkiet. Vi hade ALDRIG bråkat så här, det hade bara varit ett litet gräll, men hon hade aldrig slängt ut mig. Jag väntade i cirka 2 minuter tills jag såg en bil komma mot hit, jag reste mig upp och bilen stannade, dörren öppnades och Niall kom ut för att sedan attackerade mig i en kram, jag skrattade till och kramade honom tillbaka.

”Men Lex, varför gråter du?” Frågade han och kollade mjukt på mig, tårarna hade inte direkt slutat nu heller, dem tänkte nog aldrig sluta. Jag öppnade munnen för att säga något, men det gick inte, jag fick inte fram ett ord. Jag snyftade till och han kramade om mig igen. Han lutade sig tillbaka och Sarah kramade om mig.

”Du behöver inte berätta nu, du kan göra det sen. Okej?” Viskade hon i mitt öra. Jag nickade långsamt och lutade mig tillbaka, jag drog bort några tårar, men det var inte direkt ingen idé då dem fortsatte rinna. Niall la en trygg hand runt min midja och hjälpte mig in i bilen. Louis satt där framme och kollade oroligt på mig, sedan vände han huvudet mot vägen och startade bilen, han började köra mot hotellet.

-

Jag hade bara kollat ut igenom fönstret och tänkte på allt, mamma, Simon och allt. Mest mamma, av alla personer i hela världen, var hon tvungen att göra detta? Hon var den trevliga, glada och den perfekta mamman som det inte var fel på. Men nu vet jag, att hon inte är det. Jag svalde högt och Niall hjälpte mig ut ur bilen och gick vid min sida hela tiden, med en trygg arm runt min midja. Vi gick in till hotellet och tog hissen upp, när hissen öppnades så gick vi ut och till deras rum, Louis öppnade dörren och vi gick in. Liam, Zayn och Harry kollade oroligt på mig, men jag ignorerade det litegrann. Vi alla satte oss i soffan och jag var trött efter alla tårar. Klockan var ju ändå ganska mycket. Jag lutade mig mot Niall’s axel och Liam la en filt över mig, jag log tacksamt mot honom och slöt ögonen. Det tog inte lång tid tills jag somnade i en djup sömn.

* Jag sprang och sprang, vart vet jag inte. Mina ben bara rörde sig mot ett håll, rakt fram. Mina rop på pappa fortsatte hela tiden, men varför? Jag kollade automatiskt bakåt, då såg jag. Simon och pappa, Simon hade slitit ut pappas hjärta och mamma skrattade. Simon kastade det på marken och stampade på det, så blodet flög åt alla håll. Det kändes som en kniv i mitt egna hjärta, som vreds om och det gjort fruktansvärt ont.

Jag älskar dig pappa.” *

Jag satte mig upp med ett ryck, tårarna rann och jag var helt kallsvettig. Jag låg inte i soffan längre, jag låg i en säng. Med Niall bredvid mig. Den natten sov jag inte direkt något bra, alla tankarna hemsökte mig.


Mycket gråt detta blev, men jag vet exakt hur hon känner, tro mig.
KOMMENTERA FÖR MERA BABES, SÅ KOMMER DET MER.
//Alexandra.
 

CHAPTER 30-. 500 PUNDS.

Simon. Min blick föll mot köksön där mamma och pappa satt med stora leenden på läpparna. Han skulle inte få förstöra det. Jag reste mig lugnt upp och gick in på mammas kontor.

”Hallå?”, fräste jag i luren. Niall hade gett mig Simons nummer i ”Nödfall” så jag såg ju på namnet att det var han som ringde.

Hej Lexie. Skulle vi kunna ses? På… the Drinking Lady?”, mumlade han lågt i luren. Jag himlade med ögonen för mig själv.

”Varför vill du träffa mig? Har något hänt?”, fortsatte jag drygt, men lät oberörd.

Kanske. Jag förklarar där.”, sa han bara och la sedan på. Jag spärrade långsamt upp ögonen för mig själv och skakade på huvudet. Han är bara för otrolig. Jag greppade tag om mammas bilnycklar och gick ut i hallen.

”Vart ska du?”, utbrast mamma bakom mig. Jag vände mig om med ett stelt leende på läpparna.

”Köpa kaffe.”, svarade jag. Det var ju ingen lögn, jag skulle köpa en latte när vi kom dit. Eller när jag kom dit.

”Nej. Inte i dem där kläderna. En hoodie och tajts? Sånt har man hemma, och solen skiner. Ta av dig det, nu. Eller ge mig bilnycklarna.”, hotade hon med spänd blick. Jag suckade och gick med snabba steg upp på rummet och slängde igen dörren efter mig och bytte snabbt om. Jävla mamma.

 

 

”Nöjd?”, suckade jag när jag kom ner i hallen igen. Hon nickade och räckte över min vita skinnväska.

”Det ligger pengar där i, du får en tidig månadspeng.”, jag klämde fram ett leende och lämnade sedan huset. Jag gick mot mammas bil och låste upp den, då jag såg ett kort i passagerar sätet. Jag slog mig ner bakom ratten och drog upp kortet, samt läste vad som stod på det.

Simon Cowell. Id Number – 245 314 33 52, London Music.

Ah, han hade glömt sitt jobb-kort. Duktigt. Jag startade motorn och började köra.

-

När jag kom in på Caféet satt Simon redan där med en kopp kaffe och en kladdkaka. Jag beställde en latte och gick sedan och satte mig ner bredvid honom.

”Så, berätta vad du vill nu.”, snäste jag surt. Han log mjukt mot mig och sköt över tallriken med kladdkakan på.

”Ät.”, manade han mig. Jag höjde på ögonbrynen och sköt tillbaka tallriken.

”Nej tack.”, svarade jag med tillgjord röst och tog en klunk av min latte. Han suckade.

”Du får 500 pund om du inte berättar för din pappa.”, klargjorde han. Jag skakade på huvudet.

”Varför skulle jag inte berätta? Han förtjänar att få veta.”, muttrade jag till svar.

”Lexie, du förstår inte. Jag är kompis med din pappa. Vi har känt varandra sen vi var 20 kanske. Din mamma hade jag aldrig träffat faktiskt, men sen... det bara hände!”, förklarade han.

”Jag bryr mig inte. Ta dina feta pengar och ditt fula tryne och lämna min familj ifred.”, skrek jag upphetsat, utan att bry mig om alla blickar jag fick. Snabbt reste jag mig upp och hällde min latte över Simons tröja innan jag sprang därifrån. Snabbt, snabbt, snabbt. Jag ville bara försvinna. Åka till Hawaii, vilket vi ändå ska göra snart. Åh, det ska bli så skönt att bara vara med killarna och Sarah i vårat hus. Jag kan knappt bärga mig.

-

”Du hällde skollhett kaffe över honom Lexie! Det är ingenting säger du?!”, vrålade mamma ilsket medan hon vankade av och an på golvet i mitt rum.

”Han förtjänade det. Han mutade mig!”, försvarade jag mig. Mamma kollade på mig med svarta ögon och slängde en svart ryggsäck på mig.

”Du sover hos Sarah ikväll. Jag kan inte… nej, gå. Vi pratar om det här imorgon. Sen ska du packa. Och åka.”, sa hon bara kyligt. Jag kände hur tårarna brände i ögonvrån och reste mig upp med ryggsäcken i handen.

”Du är världens sämsta mamma!”, skrek jag rakt i hennes ansikte innan jag sprang ner för trappan och ut ur huset. Jag slutade inte springa förrän jag hade kommit till buss stationen, som är 60 meter ifrån mitt hus. Jag slog mig ner på bänken och lät tårarna rinna.

”Lexie?”, utbrast en röst bredvid mig. Jag kollade dit. Toppen, Gabe. Jag drog undan tårarna med handryggen och fräste till.

”Lämna mig ifred.”, väste jag mellan mina tänder. Han skrattade till.

 

image

 

”Så, One Direction killen har sårat dig och du kommer tillbaka till mig? Sött!”, flinade han och la armen omkring min kropp.

”Lämna mig ifred!”, röt jag och slog till honom över bröstet.

”Lämna dig? Åh nej.”, flinade han och pressade sina läppar mot mina i en hård kyss. Jag la mina händer på hans axlar och tryckte honom ifrån mig. Som tur var stod bussen redan där då.

”Rör mig aldrig mer igen. Fattar du!?”, vrålade jag stelt. Han var upptagen med att massera sin underläpp som jag hade bitit i. Han sneglade kallt på mig men gjorde ingenting, så jag hoppade på bussen och tog en plats längst bak där tårarna återigen började forsa ner för mina kinder.


Oh crap! Hon bråkade med sin mamma :C Och Gabe? THAT BASTARD! HAHA, KOMMENTERA NU BABES! :D ~ LIV 

 


CHAPTER 29.- GREAT MORNING.

Jag vaknade av ett ovanligt kvitter så jag slog upp och kollade mot fönstret där en liten fågel satt och kvittrade litegrann, det hördes som en mjuk melodi i mina öron. Mina bekymmer hade försvunnit från igår kväll med mamma, och jag kände att detta kanske skulle bli en bra dag. Jag satte mig upp långsamt och råkade skrämma fågeln så den flög iväg. Jag suckade och ryckte sedan på axlarna. Jag reste mig upp och gick till badrummet, där drog jag av mig kläderna och hoppade in i duschen. Jag tvålade in mig och schamponerade håret, sedan sköljde jag bort det. Det blev extra balsam så mitt hår skulle bli lent och lätt att kamma ut, jag passade på att raka benen också. När allt var klart lindade jag en handduk runt min kropp och torkade mig, sedan gick jag in till min WIC och kollade efter en snygg outfit. Jag drog på mig ett par underkläder och tänkte ta ett par shorts då solen hade varit framme, men nu smattrade regnet mot fönsterrutan. Så jag var tvungen att ta något annat. Jag drog på mig ett par svarta skinnyjeans och en svart hoddie, med texten

”I ♥1D”.

När jag hade alla kläder på kroppen gick jag fram till sminkbordet och där låg min borste, jag borstade igenom håret, då jag hade extra balsam så var det väldigt lätt. Jag satte upp håret i en slarvig fiskbensfläta och sminkade mig lätt. Jag sprejade lite parfym på halsen och gick sedan ut ur min WIC, jag tog min mobil och fortsatte ner för trappan. Jag gick in till köket där både mamma och pappa satt och läste tidningen, såklart drack dem kaffe med. Det var söndag idag så pappa var ledig och mamma skulle gå senare, då hon hade sovmorgon. Men Simon hade väl gett henne det bara för att han var kär i henne, eller så ville han ha henne i säng. Jag vet inte.. jag fnös till och sade ett “God morgon”, jag fixade i ordning en macka och ett glas juice, sedan satte jag mig ner vid bordet och började äta på mackan.

”Hur var balen?” Frågade pappa mjukt och la ner tidningen.

”Det var bra..” Jag sneglade på mamma och hon såg inte direkt ut som om hon mådde bra.

”Eller hur mamma?” Frågade jag och mötte hennes blick.

”Vänta, var du där Maria?” Pappa kollade oförstående på mamma.

”Ja, Simon bjöd med mig.. genom jobbet.” Sa hon och det såg ut som om hon led, det tror jag nog att hon gör. Liksom, det skulle jag också.. om jag hade kysst en annan kille istället för Niall. Jag tog en klunk av min juice och försökte hålla mig för skratt, mamma såg ut som om hon skulle sprängas snart.

”Mamma, mår du bra?” Frågade jag och höll inne skrattet.

”Ja, det gör jag.” Svarade hon bara och gömde sig bakom tidningen igen. Jag ryckte på axlarna och åt upp mackan och drack upp juicen. Jag reste mig upp och plockade undan glaset och gick sedan in till vardagsrummet, jag slängde mig på soffan och drog upp mobilen, jag kollade på twitter och såg att jag hade 5 nya följare så jag kollade, alla i One Direction följde mig. Jag såg att Niall hade tweetat för 4 minuter sen.

I miss you

Han är så söt, jag bestämde för att skriva en tweet jag med.

I miss you too.

Jag startade tv:n men det var bara något dåligt, tillslut hittade jag Nickelodeon, ICarly när One Direction var med. Jag skrattade för mig själv, som tur så hade det nyss börjat.

Delen när Gibby fick reda på att One Direction skulle komma fick mig att skratta, jag älskade alltid Gibby när jag var mindre, han fick mig alltid att skratta. Min mobil började ringa så jag drog upp den och jag blev överraskad åt vem som ringde mig.


Vem ringer henne? ;o

Ny design, vad tycker ni? :)

//Alexandra.


CHAPTER 28.- DANCE - PART 2/2.

Dem avslutade låten och gick ner scenen och fram till oss, jag kramade om Niall och kysste han mjukt på kinden.

”Ni var fantastiska!” Sa jag sedan och tjejerna höll med genom att nicka.

”Tack.” Svarade dem alla och log stort. En till Ed Sheeran låt spelades, den här gången var det Kiss me. Dem verkar också gilla Ed. Men vem klandrar dem? Han är en fantastisk låtskrivare och sångare, jag älskade Moments som han skrev åt One Direction. Niall bjöd upp mig igen, jag fnissade till och sa ett enkelt “Ja”. Min nervositet hade försvunnit ganska mycket, men den fanns kvar. Men med Niall’s närvaro fick mig lugnare. Hans händer satt han mot min höft och jag mina runt hans hals, vi rörde oss långsamt på dansgolvet och bara njöt av varandras närvaro.

Tumblr_ltn0b1ttrj1qedgkmo1_500_large

Niall sjöng med i låten vilket fick mitt leende på läpparna bli större.

Kiss me, like you wanna be loved,

Wanna be loved,

Wanna be loved.

This feels like I’m falling in love,

Falling in love,

Falling in love.

Settle down with me,

And I’ll be your safety,

You’ll be my lady.

Sjöng han mjukt mot mina läppar innan han pressade sina mot mina i en fantastisk, passionerad kyss, som jag såklart besvarade lika passionerad. Vi hörde en harkling bakom oss så vi avslutade den och jag vände mig om, där stod mamma.

”Hej Lexie, kan jag prata med dig?” Sa hon mjukt.

”Jag dansar, kan det vänta?” Mumlade jag och kollade menandes på henne. Hon nickade och gick iväg. Men två saker undrar jag, vad gör hon här och vad vill hon?

Låten drogs mot sitt slut och vi gick till bordet igen, mamma kom fram till mig och tog min hand. Jag suckade.

”Vad är det och vad gör du här?” Frågade jag henne och korsade armarna över bröstet.

”Jo, jag blev bjuden av Simon och um..” Hon kliade sig i nacken och kollade ledsamt på mig.

”Vi liksom.. um, kysstes.” Jag spärrade upp ögonen och flämtade efter andan, hade Simon och mamma kyssts?

”Men det var bara en gång! Det bara blev så, snälla säg inget till din far.” Jag nickade och blev tårögd. Om han får reda på detta, vilket jag hoppas att han inte får så kommer det bli world war III. Jag vände mig om och gick till bordet där dem andra var och lämnade mamma ensam. Hon hade gjort fel, jävligt fel. Jag trodde verkligen inte det om henne. Sarah såg att något var fel men jag skakade på huvudet. Hon nickade och fortsatte prata med Zayn. Niall kramade om mig och kysste mig mjukt på kinden.

-

Kvällen var väldigt lyckad, förutom den delen med mamma och Simon. Jag visste att hon hade värre skuldkänslor än mig, men jag hade det bara för att jag vet om det och inte pappa.

Jag bestämde mig för att skriva lite i dagboken som jag inte hade skrivit i på flera veckor. Min penna rörde sig snabbt över sidorna.

Kära dagbok, mina känslor för Niall bara växer och växer, vi har fortfarande inte pratat om vi är pojkvän/flickvän, vi har bara sagt att vi gillar varandra. Harry gillar mig med, det vet jag. Men jag ser bara Niall i mina ögon, jag tycker synd om Harry, han är en toppenkille, men jag har inte såna känslor för honom. Han är som en bror för mig, och då menar jag inte som en bror som Selena snackade om Justin. Utan en vanlig bror. Mitt liv är väldigt komplicerat just nu, idag fick jag reda på att mamma kysste Simon, jag menar. VA?! Henne’s chef liksom, men mest oroar jag mig för pappa. Men han får nog inte reda på det, hoppas jag.


Detta är tidsinställt kapitel, då ni inte hade kommenterar så bra.

Jag vill verkligen inte påminna er hela tiden att kommentera så snälla.
//Alexandra.

 


CHAPTER 27-. DANCE - PART 1/2

Spagettin och Köttfärsåsen jag och Sarah hade ätit till lunch var påväg upp igen. Jag kände mig riktigt nervös, och illamående för det första.

”Ta det lugnt.”, tröstade Eleanor och la en hand på min. Jag slutade skakade för ett tag.

”Men… jag kommer säkert snubbla! Eller göra något annat fel… Åh…”, hasplade jag ur mig.

”Nej, det kommer gå bra. Lita på mig.”, försäkrade hon mig. Jag nickade, precis då ringde min mobil och skrämde livet ur mig. Det var Sarah.

”Hej Sarah, varför är du inte här? I Studion? Vi ska ju fixa oss!”, undrade jag så snabbt hon hade svarat.

Vad har jag där att göra? Jag har ingen dejt…”, snörvlade hon i andra änden.

”Joho, Zayn? Du skulle ju gå med Zayn!”, utbrast jag med stora ögon, vad jag kunde se i spegeln till vänster om mig.
Han gick med någon annan… någon Perrie tjej.”, snyftade hon i andra änden. Jag röt till.

”Nej! Åh, jag måste lägga på Sarah! Jag ska gå och slå till någon…”, röt jag lågmält i andra änden och reste mig upp för att slå upp dörren. Där bakom stod Sarah med ett flin på läpparna.

”Lurad.”, skrattade hon, men utan någon som helst humor i rösten. En suck lämnade min mun.

”Verkligen?”, flinade jag och kramade om henne. Hon gick in bredvid mig och slog sig ner i soffan för att betrakta Danielle bli sminkad. Eleanor’s hår blev nu lockat. Undra hur dem skulle fixa mig… och min klänning, den hade jag inte ens sett. Eleanor och jag hade smugit iväg oss till McDonalds för att köpa varsin Milkshake, och när vi var tillbaka var min klänning redan köpt. Med någon annans pengar. Vi hade länge stått och tjafsat.

”Men, kom igen! Jag betalar!”, hade jag insisterat. Men alla andra hade inte tagit emot mina pengar. Jag hade helt enkelt behövt att ge upp. Och nu satt jag här, redo på att bli stylad för att få dansa med min Niall. Och träffa drottningen. Oboy, nu kom verkligen maten upp  i strupen. Jag sprang in på badrummet och slängde igen dörren efter mig. Toppen.

-

”Är du säker på att du mår bra?”, gnydde Danielle när jag kom ut ur badrummet efter att ha borstat tänderna 3 gånger, med 3 olika tandborstar. Jag nickade.

”Ja, bara lite nervös. Drottningen och allt.”, skrattade jag nervöst och kände hur små svettpärlor bildades i nacken på mig. Harry’s stylist, Hanna, vände sig om mot mig med ett leende.

”Det är din tur.”, jag blickade kort Danielle och Eleanor. Dem såg helt underbara ut. Inget skulle kunna klassa dem. Hanna drog med mig in i ett omklädningsrum där den hängde. Min klänning. Den var så vacker… jag förundrades över hur perfekt den satt åt över min slanka kropp. Jag klev ut, barfota men med klänningen på, ur omklädningsrummet och följde Hanna till sminkbordet. Hon sminkade mig perfekt, med en grå sotning på ögonlocken och ett genomskinligt läppglans. Mitt hår lockade hon bara lite, men lät det ligga ledigt över min rygg. Sen gällde det. Dem svarta pumpsen jag skulle bära under kvällen stod framför mig som två sniglar. Jag ville inte ta på mig dem. Jag skulle se hemsk ut. Men utan tvekan hoppade jag i skorna och gick runt i dem i rummet innan jag kände mig bekväm. Hanna kom fram till mig med två diamant örhängen som hon försiktigt hängde i mina öronsnibbar.

”Så, lycka till nu Lexie.”, log hon och kramade mjukt om mig. Jag följde med resten av tjejerna ut i korridoren. Utanför Studion stod alla 5 killarna med svarta kostymer. Jag log av att se Niall så lycklig som han var. Alla 5 blickar föll på oss, men två på mig. Harry’s och Niall’s. Båda två stod med munnen vidöppen, så jag kunde inte hindra mig från att gå fram till Niall och kyssa hans läppar med stor passion.

”Du är så vacker.”, viskade han mot mina läppar och bröt inte ögonkontakten. Jag log snett.

”Du med.”, sa jag och sneglade på Harry. ”Vem är din dejt?”, undrade jag.

”Här kommer hon.”, sa han lugnt och nickade åt ett håll där en blond tjej kom gåendes emot oss i en svarta, men vacker klänning. Dem kysstes kort och kom sedan gåendes tillbaka mot oss.

”Så, ska vi åka?”, föreslog Louis med ett leende. Eleanor kysste honom lätt på kinden och nickade sedan. Alla 10 pressade in sig i den stora, vita limousinen som började köra mot slottet. Jag utbytte en blick med Harry’s dejt.

”Så, vad heter du?”, log jag. Hon rynkade lätt på pannan som om jag vore dum i huvudet.

”Jag heter Sophie Colton. Min pappa äger Big Ben.”, antydde hon. Som om jag skulle bli imponerad på det. Jag nickade, låtsades vara det lilla minsta intresserad och lät sedan samtalet tona ut. Jag kramade nervöst om Niall’s hand. Han log lugnandes mot mig.

”Såja, allt kommer gå bra.”, mumlade han och kysste mig mjukt på halsen. Jag höll inne ett stön och log stort. Han hade nog rätt.

Det tog inte lång tid innan vi var framme och gick ut bland alla Paparazzis på den röda mattan. Niall kramade utan tvekan om min hand och log stort mot kameran, något jag också borde göra. Vi stod ute och poserade i minst 15 minuter innan vi fortsatte in i balsalen där folk redan hade börjat dansa. Louis, Danielle, Liam, Eleanor, Zayn och Sarah begav sig ut bland alla dansande par på golvet, men Niall, jag, Harry och Sophie väntade på nästa låt, som kom endast 2 minuter därpå. Niall la en självsäker hand på min midja och jag en på hans axel då musiken började spelas.

-

Alla jag hade träffat under kvällen var verkligen super duper trevliga. Jag hade nog aldrig haft såhär trevligt någon kväll – utan alkohol. Sarah slog sig trött ner bredvid mig och tog en klunk av sin Champange. Vi hade nyligen varit och hälsat på Drottningen, något som inte alls hade varit så pjåkigt eller läskigt som jag hade förväntat mig. Hon var en trevlig gammal dam.

”Okej! Lystring!”, ropade en gammal man ut i mikrofonen. Alla blickar vändes mot honom och han blev röd som en tomat i ansiktet. Stackars man.

”Så, äh… vi har äran att presentera One Direction som ska sjunga för oss ikväll!”, ropade han ut och förflyttade sig från scenen. Killarna kom ut på scenen och Liam lyfte micken mot munnen med blicken på Danielle. 

 

I’m broken, do you hear me?
I’m blinded, cause you are everything I see,
I’m dancing alone, I’m praying,
That your heart will just turn around.

 

Min blick faller på Danielle som ler kärleksfullt mot Liam. Dem är bara för söta tillsammans… jag kan inte undgå att själv le stort åt Niall som håller blicken på mig. Eller är den på mig? Jag kollar bakåt och ser ingen mindre än min mamma. Vad gör hon här?!

 

When he opens his arms and holds you close tonight,
It just won’t feel right.

 

Börjar Harry sjunga med blicken fäst på mig också. Sophie fnyser lätt till bakom mig, vilket otroligt nog, får Harry att kolla mot hennes håll istället vilket gör henne mycket gladare.

 

Cause I can love you more than this, yeah,
When he lays you down,
I might just die inside,
It just don’t feel right.

 

Nu är det äntligen Niall’s tur att sjunga, så han tar ett steg framåt, men snubblar lätt och får en mörkröd nyans uppblåst på sina kinder.

 

If i’m louder, would you see me,

Would you lay down, in my arms and rescue me,

Cause we are the same, You save me,

When you leave it’s gone again.

 

Sjunger han med blicken fäst rakt in i mina ögon. Då känner jag det. Kärleken som blossar upp för killen som sjunger för mig. Hur den växer sig större och större än den redan var innan. Jag känner hur allt rör på sig i magen. Hur… Jag älskar Niall Horan.


Nawe! Han sjöng för henne! :') Vad tycker ni om det?! Kommentera nu babes! På riktigt! Över 3 kommentarer helst innan nästa! :D  XOXO LIV! LIV, LIV, LIV! HAHAHAH :D


CHAPTER 26-. MEET THE QUEEN.

”Hey Lexie? Jag och Danielle hade tänkt gå och shoppa lite, vill du hänga med?”, undrade Eleanor mjukt. Jag log stort mot henne, men skakade på huvudet.

”Jag känner mig fortfarande lite omtumlad efter… gårdagens kväll.”, ursäktade jag mig. Hon nickade förstående och lämnade rummet med Danielle efter sig. Sarah kollade surt på Jersey Shore som var igång. Jag suckade.

”Vad är det nu då Sa-Sa?”, mumlade jag trött. Hon ryckte på axlarna och röt till.

Lexie, vill du följa med och shoppa?”, härmade hon Eleanor. ”Så patetiskt. Jag är också här.”

”Ja, jag vet. Men håll inte på sådär, hon är faktiskt min vän.”, varnade jag henne.

”Och vadå? Det är inte jag? Du har känt henne i 3 timmar Lexie! Men visst… Tack Lex, det värmer.”, muttrade hon bittert till svar.

”Sarah, du vet att jag inte menade det så.”, var jag snabb med att säga. Hon nickade.

”Jag vet.. förlåt.”, viskade hon instämmande och kramade mjukt om mig. Jag besvarade omfamningen, men släppte genast taget om henne då killarna kom in i rummet med stora flin på läpparna.

”Vad är det med er då?”, frågade jag och kysste Niall kort på läpparna. Ingen passionerad kyss eller något liknande, vi visste ju inte ens vilken position vi var i ännu.

”Vi har blivit bjudna på en Bal. I Slottet. För välgörenhet.”, var Louis snabb med att säga.

”Och vi får ta med oss dejter.”, inflikade Liam.

”Det kommer bli så kul.”, skrockade Harry och drog en hand genom dem trassliga lockarna.

”Och vi vet inte riktigt vilka vi ska ta med… den är imorgon kväll liksom…”, retades Zayn med Sarah som fnissade otåligt.

 

 

”Vill du gå med mig Lexie?”, frågade Niall snabbt och bestämt. Jag slog armarna runt hans hals och nickade.

”Ja! Jag vill gärna gå med dig på balen!”, utbrast jag med ett stort leende på läpparna. Från Sarah’s plats hördes ett skri, så alla blickar fördes ditt. Hon stod och höll hårt om Zayn, som hade en röd-lila nyans i ansiktet. Harry skrattade retligt och pekade på Zayn. Sarah lutade sig tillbaka för att se vad det var han skrattade åt och jämrade sig ett bra tag.

”Åh, förlåt!”, pep hon med jämnan och smekte Zayn’s kind. Och han verkade njuta av det… En sån idiot. Jag skrattade åt min tanke och lutade mig tillbaka i Niall’s famn, men satte mig sedan käpprakt upp.

”Vänta. Bal? Det betyder Vals? Och Dans? Vilket betyder träning… ska vi träna?!”, väste jag lågt. Liam började skratta från fåtöljen och nickade.

”Ja, man brukar träna på saker för att bli bättre Stumpan.”, retades han. Jag blickade Niall.

”När? Hur? Var? Idag?”, rabblade jag snabbt upp. Han knep ihop mina läppar med tummen och pekfingret och log stort.

”Babe, ta’t lugnt. Vi ska åka när Danielle och Eleanor kommer tillbaka, vi åker till Dans studion på Royal Academy of dance som ligger inne i stan. Det kommer bli fint.”, lugnade han mig.

”Men om balen är imorgon… när ska vi hinna shoppa? Och fixa fram tillräckligt med smink och accessoarer?”, nu var det Sarah som upphetsat började pipa. Jag höjde på ögonbrynen mot Louis som stod med ett lömskt leende på läpparna.

”Vi har allt fixar. Ni och tjejerna drar ut efter träningen och köper era… tja, klänningar. Vi har stylister som fixar resten åt er imorgon. Naglar, hår, smink, accessoarer…”, förklarade Liam snabbt. Jag nickade förstående och lutade mig tillbaka i Niall’s famn igen. I tryggt förvar…

-

”Dansa? Jag suger på att dansa…”, gnydde Danielle när dem hade kommit tillbaka från stan med endast varsin påse från Zara. Liam kysste hennes läppar, tröstandes och passionerat.

”Du är bäst på att dansa Danielle! Du går ju tillochmed på dans skola?”, fnissade Eleanor. Jag skrockade lågmält till och kramade om Niall’s mjuka hand. Harry puffade till mig i sidan. Jag kollade genast åt hans håll för att se vad han ville, och en tunga blev uträckt mot mig. Jag blände surt på honom och lipade tillbaka.

”Vad håller ni två på med egentligen? Är ni 2?”, utbrast Zayn från sin plats bredvid Sarah. Alla blickar fördes mot mig och Harry, som båda hade tungorna ur mun. Jag drog snabbt tillbaka min i munnen, men Harry’s verkade ha fastnat utanför hans mun. Jag puffade lätt till honom och hans tunga åkte in i munnen igen.

”Jaja. Ska vi åka?”, frågade Louis med handen runt Eleanor’s midja. Alla nickade och reste sig upp. Vi lämnade snabbt rummet och gick ner till den stora bilen där nere. Jag och Sarah fick åka med Eleanor och Danielle, för den andra bilen var fullproppad. Sarah njöt inte…

”Så, ikväll blir det väll vi 4.”, sa Danielle vänligt för att bryta tystnade.

”Ja, det kommer bli jättekul. Det ska bli trevligt att få lära känna er.”, svarade jag lika glatt.

”Ja! Niall har pratat så mycket om dig Lexie, det ska du veta.”, fnissade Eleanor och svängde på ratten. Mina kinder blossade upp i en röd färg.

 

 

”Så, den här välgörenhetsgalan… kommer drottningen vara där eller?”, mumlade jag nervöst.

”Ja. Vi har träffat henne flera gånger. Eller, jag 2 och El 3. Hon är väldigt trevlig! Och sen ska killarna uppträda i dem Olympiska Spelen! Det ska bli såå kul att se dem!”, kvittrade Danielle. Sarah verkade inte vara så pratglad, så jag lät henne vara som hon var. Sur.

”Wow, verkligen? Det har inte Niall nämnt.”, suckade jag.

”Nej, men dem fick reda på det idag! Samma stund som Balen! Men dem kanske ville ta det lite senare?? Jaja, the beans are spilled!”, skämtade Danielle. Jag brast ut i skratt, men slutade sedan då jag märkte att jag var den enda som skrattade.

”Oh boy, det är ju flera människor här!”, Sarah yttrade sina första ord under den här resan.

”Ja, men vi kommer ha en egen sal att öva i.”, försäkrade Eleanor oss och parkerade bilen bredvid killarnas. Vi hoppade ut och mötte Paul.

”Hej Paul.”, hälsade jag med ett leende. Han kramade lätt om mig och drog sedan ut killarna ur bilen. Niall, satt och åt på en Cheeseburgare.

”Jag kan inte fatta att ni åkte förbi McDonalds!”, muttrade Sarah och gjorde armkrok med Zayn. Dem två verkade vara riktigt kära.. verkligen.

”Ja, men när Niall är hungrig, så är han hungrig.”, förklarade Louis och kramade om Eleanor’s hand. Jag skrattade till och kollade upp mot den gamla byggnaden. Den här dansskolan måste ha funnits i flera år, och nu ska vi dansa i den… jag kände mig illa till mods. Jag hade dansat vals en gång, och det var på Balen i 9-an. Med ett djupt andetag gick jag in med dem andra i den fullproppade byggnaden.


Whoaa! Dem ska på BAAAL :D Undra hur det kommer gå? ;) Hm... haha. Kommentera nu babes! ~ LIV


CHAPTER 25.- I'M SO SORRY.

Jag vaknade upp med världens huvudvärk, så jag grimaserade. Liam satt i fotöljen och kollade på tv.
”God morgon.” Sa han lite för högt.
”Ssh, mitt huvud gör ont, har ni nå huvudvärkstablett?”
”Ja, vänta jag ska hämta.” Han gick iväg och efter inte så lång tid så kom han tillbaka med ett glas vatten och en tablett. Jag tackade och la tabletten på tungan för att sedan svälja ner den med vattnet. Niall kom ut ur rummet och mötte min blick, han suckade och gick till toan. Vad hände nyss? Vad har hänt?

”Liam, vet du vad som är fel med Niall?”

”Kommer du inte ihåg något från igår?” Jag skakade på huvudet och kollade ner på mina fingrar.

”Du och Niall bråkade för att du dansade för nära en kille, tillslut sa du ”Vem har ens sagt att vi är tillsammans” så han blev krossad och stack.”

Hade jag gjort det?! Hade jag sagt så till mitt livskärlek? Jag blev tårögd men jag skymde det med håret. Jag måste prata med Niall, nu. Just då kom han ut ur badrummet och gick in till hans och Liam’s sovrum. Jag tog ett djupt andetag innan jag gick fram till dörren för att knacka.

”Kom in.” Sa han och jag öppnade dörren för att sedan gå in.

”Niall, jag är så ledsen, Liam berättade vad jag hade gjort. Jag var full Niall, jag visste inte vad jag gjorde, jag gillar dig jättemycket och vill verkligen vara med dig! Jag är så jätte jätteledsen-” Han avbröt mig genom att pressa sina läppar mot mina, vilket fick mig att lugna ner mig och samma hände som dem andra gångerna, mina ben blev geléiga, fjärilarna blev galna i magen och jag trodde min mage skulle sprängas snart av alla fjärilarna. Han avslutade kyssen och båda log stort mot varandra. Han drog in mig i en mjuk ”Horan hug” som jag älskade.

”Förlåt Niall..” Mumlade jag mjukt mot hans bröst.

”Sluta förlåt Lexie, det är lugnt.” Jag nickade långsamt och lutade mig tillbaka. Han kysste min kind mjukt innan han flätade samman våra fingrar och gick ut till dem andra som nu hade vaknat, det satt även två tjejer där. Eleanor och Danielle, det är ju Louis och Liam’s flickvänner.

”Hej, du måste vara Lexie?” Frågade Eleanor mjukt och log ett leende mot mig.

”Yes, the real deal! Du är Eleanor?” Hon nickade och kramade om mig mjukt, jag besvarade kramen lika mjukt. Vi lutade oss tillbaka och min blick föll mot Danielle och jag log stort.

”Hej Lexie, jag är Danielle.” Sa hon och kramade om mig, jag besvarade kramen.

”Tro mig, jag vet.” Viskade jag i hennes öra och skrattade till, hon skrattade hon med.

”Directioner?” Viskade hon tillbaka och lutade sig tillbaka, vilket jag också gjorde. Jag nickade åt hennes fråga och log. Hon gjorde tumme upp och skrattade till, jag besvarade hennes tumme upp med en egen och log fortfarande mot henne. Vi alla satte oss i soffan, jag i Niall’s knä och kollade på ”America’s funniest home video’s”, jag älskar det programmet! Vi alla satt och skrattade och hade det bra. Niall kysste mig mjukt på kinden flera gånger vilket fick mig att rodna, det är magiskt ibland hur han gör den effekten på mig. Men en sak vet jag.

Jag älskar det.


 Förlåt för dålig uppdatering vi har haft, men ja. Det har hänt ganska mycket och sommarlovet är snart slut, tyvärr. ;/ Men vi ska ta tag i bloggen och fixa till uppdateringen. Men en sak ni måste hjälpa oss med är, att ni måste kommentera mer.

//Alexandra.


CHAPTER 24.- PARTYTIME!

Niall verkade.. sur, varför vet jag inte. Jag skakade av mig tankarna och gick fram till Sarah och dem andra. Men jag vände mig om mot Niall som stod still.

”Kommer du, Niall?” Frågade jag mjukt och han nickade, sedan gick han fram till oss andra, vi gick in i huset, där vi möttes av alkohollukt, flera personer som var fulla, hånglade, dansade och skrattade. Vi gick till baren som hon hade skaffat, Amy’s föräldrar är inte direkt fattiga. Hon hade till och med skaffat en bartender, och han såg inte dålig ut, men Niall är såklart snyggare.

”7 öl, tack.” Sa Sarah och log flörtigt mot bartendern, Zayn verkade inte direkt gilla det. Han nickade och inom kort fick vi våran öl. Jag och Sarah svalde ner ölen utan några problem.

”Whoa, här har vi några som är bra på att dricka.” Skrattade Harry fram, både jag och Sarah ryckte på axlarna och log. Jag gick fram till Niall som inte såg direkt glad ut.

”Vad är det, Nialler?” Frågade jag mjukt och la mina armar runt hans hals. Han skakade på huvudet och log på mig. Jag pressade mina läppar mot hans och han besvarade kyssen mjukt.

Vi avslutade kyssen och jag beställde en till öl. Jag tackade och tog en klunk av ölen.

-

Efter 6 öl, 3 glas med vodka och cola (blandat), så kändes mina fötter runda.

”Kom vi dansar!” Ropade Sarah till mig och drog ut mig på dansgolvet, vi började röra oss i takt till musiken, Chris Brown – Turn Up The Music, dunkade ur högtalarna. Vi höll på att ramla flera gånger då vi var fulla, några killar kom fram till oss.

”Får vi dansa med er?” Frågade den ena flörtigt, då jag var full så visste jag inte direkt vad jag gjorde.

”Visst.” Vi fortsatte dansa och jag fnittra, fnittra och fnittra, pågrund av alkoholen såklart.

Några killar gick fram till Lexie och Sarah, jag vet inte exakt vad dem frågade men sedan fick jag reda på det, dem ville dansa, dem dansade för nära varandra. Även om jag och Lexie inte har pratat om förhållandet eller något så ville jag bara slå till honom. Jag och Lexie dejtar i alla fall. Jag kollade på Zayn som inte heller såg så glad ut, dock hade han också druckit ganska mycket. Jag hade tagit några öl, men jag är inte lätt påverkad. Jag reste mig upp och gick fram till Lexie som log mot mig, hon gick fram till mig och slog armarna om mig och fnittrade till, hon är full..

”Lexie? Kan jag prata med dig?” Hon nickade och jag tog hennes hand för att sedan leda ut henne ur det fullproppade huset.

”Vad är det, Nialler?”

”Varför dansade du med honom så nära?”

”Vad menar du?” Fnittrade hon till.

”Varför dansade du med honom så nära?” Upprepade jag.

”Jag dansade bara, Niall. No big deal..”

”Det såg ut som du hade det bra där i alla fall.” Jag vet att jag kanske överreagerar, men killen verkade vilja något mer.

”Niall, seriöst?! Om jag ville höra gnäll över en sån sak skulle jag ta med Patricia i min klass, och sluta vara som min morsa!” Mumlade hon och kollade surt på mig.

”Vem har ens sagt att vi är tillsammans?!” Fortsatte hon sedan, det krossade mitt hjärta, i tusen bitar. Jag vände mig om och började gå ifrån detta stället.

”Vart ska du?!” Ropade hon efter mig.

”Jag tänker inte stå här och lyssna på när du krossar mitt hjärta!”

”Jag tänker inte stå här och lyssna på när du krossar mitt hjärta!” Ropade han tillbaka och fortsatte gå.

”Fuck..” Mumlade jag och tårarna började rinna, jag menade inte vad jag sa, jag blev bara för arg.

”Niall!” Ropade jag efter honom, men det var försent, jag sprang efter men tappade balansen och ramlade på backen. Tårarna rann som aldrig förr och jag tryckte upp benen mot bröstkorgen, jag lutade mitt huvud mot knäna.

”Lexie?” Jag kollade upp och såg Liam stå där. Jag torkade bort tårarna och nickade.

”Vart är Niall och varför gråter du?” Frågade han sedan. Jag berättade allting för Liam och han nickade medlidandes.

”Ni måste prata imorgon, jag går in och säger till dem andra och så vi åker hem, okej?” Jag nickade och han hjälpte mig upp, sedan gick han in till huset och sade till dem andra.

-

Alla pratade med varandra på vägen hem (utom jag) och var allmänt fulla, utom Liam, han hade inte direkt druckit så mycket heller då han ville ha koll på killarna och oss, daddy direction.Jag tänkte bara på Niall, hur kunde jag vara så dum?! Jag vill vara hans flickvän, jag ville inte vara något lika mycket som jag ville det. Men jag och min dumma käft förstörde det. Eftersom det var närmast så skulle jag och Sarah sova över hos dem på hotellet, jag skulle prata med Niall imorgon, då jag var full och inte visste vad jag kommer säga annars. Mina ögonlock blev tyngre och tyngre tillslut föll jag i en djup sömn.


Ojoj, hur kommer detta gå? Kommer hon glömma bort det?

 

CHAPTER 23. - CINEMA PARTY.

 

“Cola till min dam?”, flinade Niall charmigt. Jag nickade med blicken på killen bakom kassan, så snygg, men inget slår Niall. Definitivt.
“Okej, öh… blir Ice Age 4 bra? Jag kom inte på något annat…”, ursäktade han sig genant. Jag fnissade förståndligt till. “Det är OK”, försäkrade jag honom innan jag prövandes kramade om hans varma, silkeslena hand. Vi log stort mot varandra innan vi klampade in i den mörka Salongen. Tur att det var mörkt, för annars skulle nog alla märka att Niall Horan nyss hade klivit in i salongen de satt i. Med ett snett leende slog jag mig ner I den mjuka fotöljen, utan att släppa hans hand. När vi hade fått på oss 3D glasögonen så började filmen, och jag lutade mitt huvud mot Niall’s axel. Han kysste mig mjukt på hjässan innan han började med popcorn. Jag skrattade lågt till. Nialll…
-
Filmen började dra sig mot sitt slut och Niall låg med sitt blonda huvud I mitt knä och snarkade mjuka snarkningar. Jag kysste hans läppar mjukt och möttes sedan av hans klar blåa ögon. Ett leende sken upp på hans läppar.
“Sådär skulle jag vilja bli väckt varje morgon…”, viskade han hest. Hans röst lät så.. åh… mina ben blev alldeles mjuka. Fjärilarna bubblade upp i magen och spred sig upp över halsen. Halsen stocknade och allt kändes som en dröm…
“Ha-Ha smart head, filmen är slut. Vi drar nu…”, mumlade jag med tjock röst.
“Okej..”, muttrade han besviket. Jag log stort och drog upp min mobil. 2 missade samtal och 3 nya sms från Harry. Jag läste de två första, som bara var konstiga och frågandes, och sedan det sista. Men det var inte från Harry, eller det var från Harry’s mobil.
“Hej tjejen! Du, Amy i klassen under oss ska ha fest, hon bor i värsta villan! Vi är bjudna!! :D Och vi får gärna ha med oss killarna sa hon… ;) Kom igen, kan inte du och Nialler följa med??? Killarna här är med. COME ON! :D XOXO, Sarah.”
Mitt leende växte sig större då jag vände mig mot Niall och inte såg honom. Han stod borta vid korvkoisken. Jag skrattade lätt innan jag började vanka mot honom..
“Ska vi på fest?”, han ryckte till, men nickade och tog emot sin korv.
“Gärna, bara vi eller?”, undrade han. Snabbt skakade jag på huvudet.
“Nä, killarna och Sarah.”, förklarade jag. Han blev smått besviken, men nickade iallafall.
“Visst, det blir väll kul…”, svarade jag bistert. Han skulle nog inte ha så kul.

Att gå med killarna och Sarah var inte direkt vad jag hade förutspått. Det skulle ju bara var jag och Lex? En suck lämnade min mun när vi alla satt ihopträngda i en Limo som Sarah hade fixat. Eller, Simon hade fixat. Jag svalde hårt och sneglade skeptiskt på Lexie och Harry som satt och pratade… Intimt… En klump uppstod i min hals.
“Öh… när åker ni på Tour?”, undrade Lexie och log stort runt oss. Jag ryckte till. Liam svarade.
“Om 2 veckor. Nästa vecka är dock semestern slut…”, svarade han ledsamt. Sarah gnydde till.
“Redan? Så vi syns inte mer?”, Zayn blickade henne. Han verkade vara kär, men blondiner var inte hans tur… jag log stort åt min tanke.
“Jo, det gör vi väll med tanke på Nexie…”, grumlade Harry smått surt. Jag rynkade pannan.
“Vad är det där för ton?”, han fnös frågandes till.
“Vadå för ’tonfall’?? Jag låter som vanligt?”, försvarade han sig stött. Jag skakade på huvudet.
“Nej, du låter som “Harry-som-är-sur-eller-besviken.”, svarade jag bittert. Harry blängde på mig, och Lexie ryckte snabbt in med viftandes händer.
“Okeeej, vi ska inte skapa World War III nu. Så, sluta bråka killar.”, sa hon allvarligt. Liam nickade instämmande, fast med blicken ner i mobilen. Lou hade varit tyst hela resan, vad var det?
“Lou, vad är det?”, undrade jag milt när alla andra var upptagna med sitt. Han kollade ledsamt upp på mig och spände käkarna.
“Eleanor… hon…”, hans röst tonade lent ut, “Hon… ä-är… g-gravid…”, stammade han fram. Jag stelnade till. Gravid? El? Gravid? Lou och hon hade ju inte?
“Ni har ju inte…?”, viskade jag hest. Han la huvudet lätt på sned.
“Det är ju det. Vi har inte. Hon har inte varit otrogen, det vet jag. Hennes mamma har själv sagt att hon jobbat och kommit hem varje dag. Så det måste vara något fel…”, mumlade han bittert. Jag lutade mig trött tillbaka i sätet. Harry och Lexie? Zayn och Sarah? Eleanor gravid? Jag och Lexie? Nexie? Tankarna virvlade runt i huvudet på mig, och jag kände hur illamåendet steg i halsen på mig. Jag kände mig yr, nästintill svimfärdig. Då stocknade allt.
-
“Niall?”, Lexie’s röst var mjukt i mitt öra. Mina ögonlock kändes tunga, jag orkade inte. Hon la en hand på min panna och någon hällde kallt vatten i ansiktet på mig. Jag slog upp ögonlocken.
“Du är vaken.”, pustade Lex lättat ut. Jag nickade trött och satte mig upp. Jag låg på en gräsmatta och det strömmade ut musik från det stora huset bredvid mig.
“Du svimmade I bilen, men nu verkar allt bra. Ska vi gå in?”, frågade Harry lugnt och log smått mot mig. Jag nickade trött och reste mig upp, hand i hand med Lexie, men hon släppte så snabbt vi hade kommit fram till huset. En blond tjej kom och mötte oss med ett stort leende.
“One Direction!”, pep hon exalter at till. Jag nickade och log stort, detsamma gjorde Zayn, Liam, Lou och Harry. Hon log större och kramade om oss alla innan hon knäppte en bild med den stora, svarta systemkameran hon höll i sin hand.
“Så, ni kan at dricka där borta, bada i poolen, kolla på film på övervåningen, dansa överallt, hångla eller ligga i sovrummet och badrummet. Så, ha kul!”, log hon innan hon försvann bakom husknuten.
“Vi ska inte stanna länge va?”, undrade Liam skeptiskt. Sarah och Lexie blickade honom kort.
“Nej då.”, lovade de båda med söta leenden. Men det var något de inte höll.


Whöt? Inte höll? :O Nästa kaptilet blir PARTY! Hoppas ni fortfarande läser novellen... haha.. PUSS PÅ ER ~LIV<3


Tidigare inlägg Nyare inlägg