Jag packade ner det sista i resväskan innan jag försökte stänga den, vilket inte direkt funkade då den var nästintill proppfull.

”Amy, kom hit!” Ropade jag och inom kort kom hon gåendes in till mitt rum.

”Sätt dig på väskan, jag får inte igen den.” Hon satte sig på väskan, och ännu en gång försökte jag få igen den, och lyckades såklart.

”Tack.” Sa jag och hon gick ut igen. Jag tog upp väskan och tog den andra som jag rullade. Jag gick ut ur rummet och ner för trappan, och ställde ner väskorna i hallen. Jag drog upp mobilen och kollade om jag hade fått något sms, men det hade jag inte. Jordan kom in genom dörren och slog armarna om mig.

”JAG KOMMER SAKNA DIG SÅ MYCKET!” Grät hon mot min axel.

”Jag kommer sakna dig med.”

Vi lutade oss tillbaka och jag torkade bort hennes tårar.

”Gråt inte, vi kommer ses snart igen ju. Bara 3 veckor. Åh gud, det låter as långt ju.” Sa jag och blev tårögd, hon log ett snett leende och mamma kom in till hallen.

”Joselyn, du måste göra dig klar, tyvärr. Hej Jordan, följer du med till flygplatsen eller åker du hem? Du får göra som du vill.” Sa hon och log ett mjukt leende.

”Jag åker nog med. Max är tyvärr hemma och har spytt inatt så han kunde inte komma, fast han ville ju såklart.” Babblade hon på vilket fick mig att skratta. Jag tog mina väskor och Jordan öppnade ytterdörren. Vi steg ut ur dörren och hon öppnade bakluckan till bilen, där jag la mina väskor och sedan kom mamma och Amy med sina. Dom la in de och sedan stängde igen bakluckan. Vi hoppade in i bilen, mamma i förarsidan, jag i passagerarsidan, Jordan och Amy där bak.

-

Jag kramade om Jordan ännu en gång med tårar ner för kinderna, i 3 veckor skulle jag vara borta från mina allra bästa vänner, Max och Jordan. Jag snyftade till och vi lutade oss tillbaka, hon grät också, vilket fick mig att gråta ännu mer. Jag tog mina väskor och vinkade mot henne och hon vinkade tillbaka sedan gick vi igenom gate:n..

Ännu en suck lämnade min mun, vi var på väg till någon restaurang, Niall hade tjatat på Paul att vi skulle äta och Paul som är svag för den lilla irländska killen gick med på det. Vi kom fram och det hade redan samlats några fans på platsen, hur kunde de veta att vi skulle vara här? Vi hoppade ur och säkerhets vakter hjälpte oss, då vi hade bokat, så de visste ju att vi skulle vara här. Fansen började skrika högt när de såg oss och jag trodde jag skulle bli döv. De tjejerna kunde verkligen skrika. Jag drog jackan tätare runt min kropp och tillslut nådde vi dörren och klev in. Vi möttes av kyckling lukt, vilket fick min mage att kurra. Jag hörde Liam skrocka till bredvid mig. Vi gick till vårt bord och satte oss. En gammal dam med illrött läppstift och en väldigt stark konstig parfym kom fram till oss.

”Vill ni beställa?” Sa hon.
Nej, vi ska bara sitta här och kolla på andra. Vad tror hon?

”Ja tack.” Sa Niall och fuktade sina läppar. Vi alla beställde vad vi ville ha och hon gick iväg.

Inom kort fick vi vår mat och vi började hugga in.

-

Jag sjönk ner i den alldeles för bekväma soffan och suckade. Jag slog på tv:n och bläddrade bland kanalerna, men jag hittade inget roligt så jag stängde av den igen. Min mobil plingade till så jag tog upp den och läste.

”Skynda er ner, dags för intervjun. / Paul.”

Liam, Niall och Louis satt vid bordet på mobilen. Zayn låg på soffan och sov, som vanligt.

”Killar, vi ska till intervjun nu. Paul sms:ade.” Jag reste mig upp och skakade om Zayn, han vred sig en gång och mumlade något.

”ZAYN, DET ÄR DAXA ATT VAKNA!” Skrek Lou, Zayn satte sig sakta upp i soffan och gnuggade sina ögon.

”Vadå?” Jag skakade på huvudet med ett litet leende på läpparna.

”Vi har intervju, nu.” Sa jag och han reste sig upp och vi gick ut ur vår hotelldörr och gick mot hissen för att sedan åka ner. Allt jag ville var att ligga i sängen och vila. Men nej, jobb och jobb. Såklart älskar jag det, men ibland kan det vara jobbigt.

Hon är påväg till England babes!
Lite mer ur Harry's perspektiv, haha. Gillar ni att vi har det eller vill ni typ bara ha från Joselyns? (:

Kommentera sweeties! <3

~Alexandra. <3